1 Samuel 29:6 — Compare Translations

Swedish (B2000) (Bibel 2000)

Akish kallade till sig David och förklarade: »Så sant Herren lever, du är att lita på, och jag är mycket nöjd med att ha dig i min tjänst i hären. Jag har inte funnit något att klandra dig för alltifrån den dag du kom till mig. Men du är inte väl sedd av hövdingarna.

Swedish (NUB) (nuBibeln) 2015

Då kallade Akish på David och sa: ”Så sant HERREN lever, du är pålitlig och jag skulle vilja ha dig med oss, för jag har inte funnit något klandervärt hos dig sedan du kom till mig. Men mina befälhavare säger nej.

Swedish (SB) 2016 (Svenskbibel)

Då kallade Akish till sig David och sa: ”Så sant Herren lever, du är hedervärd och jag uppskattar att du går in och ut hos mig i lägret, för jag har inte funnit något ont hos dig från den dag du kom till mig. Men furstarna godtar inte dig.

Swedish (SFB) (Svenska Folkbibeln 2015)

Då kallade Akish till sig David och sade till honom: ”Så sant HERREN lever, du är en hederlig man och det gläder mig att du går ut och in här hos mig i lägret, för jag har inte funnit något ont hos dig från den dag du kom till mig ända till denna dag. Men furstarna ser inte på dig med blida ögon.

Swedish (Svenska 1917)

Då kallade Akis David till sig och sade till honom: »Så sant HERREN lever, du är en redlig man, och att du går ut och in här hos mig i lägret är mig välbehagligt, ty jag har icke funnit något ont hos dig, från den dag du kom till mig ända till denna dag; men för hövdingarna är du icke välbehaglig.

Swedish Folk 1998 (Svenska Folkbibeln)

Då kallade Akish till sig David och sade till honom: "Så sant Herren lever, du är en hederlig man och att du går ut och in här hos mig i lägret gläder mig, för jag har inte funnit något ont hos dig från den dag du kom till mig ända till denna dag. Men furstarna ser inte på dig med blida ögon.

Swedish Karl XII 1873 (Karl XII 1873)

Då kallade Achis David, och sade till honom: Så visst som Herren lefver, jag håller dig för en redelig man; och din utgång och ingång, med mig i härenom, behagar mig väl, och hafver intet argt sport af dig, ifrå den tiden, du kom till mig, intill nu; men du behagar icke Förstomen.