2 Samuel 12:22 — Compare Translations

Swedish (B2000) (Bibel 2000)

David svarade: »Så länge pojken ännu var vid liv fastade jag och grät, för jag sade mig: Vem vet, kanske Herren har förbarmande med mig och låter pojken leva.

Swedish (NUB) (nuBibeln) 2015

David svarade: ”Jag fastade och grät medan barnet levde, för jag tänkte: ’Vem vet, kanske kommer HERREN att vara barmhärtig mot mig och låta pojken leva.’

Swedish (SB) 2016 (Svenskbibel)

Han svarade: ”Så länge pojken levde fastade jag och grät, för jag tänkte: Vem vet om inte Herren förbarmar sig över mig och låter pojken leva?

Swedish (SFB) (Svenska Folkbibeln 2015)

Han svarade: ”Så länge barnet levde fastade jag och grät, för jag tänkte: Vem vet, kanske förbarmar sig HERREN över mig och låter barnet leva.

Swedish (Svenska 1917)

Han svarade: så länge barnet ännu levde, fastade och grät jag, ty jag tänkte: 'Vem vet, kanhända bliver HERREN mig nådig och låter barnet få leva.'

Swedish Folk 1998 (Svenska Folkbibeln)

Han svarade: "Så länge barnet levde, fastade och grät jag, för jag tänkte: Vem vet, kanske förbarmar sig Herren över mig och låter barnet leva.

Swedish Karl XII 1873 (Karl XII 1873)

Han sade: För barnets skull fastade jag, och gret, då det lefde; ty jag tänkte: Ho vet, om Herren varder mig nådelig, så att barnet må blifva vid lif.