Deuteronomy 13

Swedish Karl XII 1873 (Karl XII 1873)

← Chapter 12 Jump to: Chapter 14 →

1Om en Prophet eller drömmare uppkommer ibland eder, och han gifver dig ett tecken eller under;

2Och det tecken eller under sker, der han dig af sade, och säger: Låt oss vandra efter andra gudar, de som I icke kännen, och tjenom dem;

3Så skall du icke höra den Prophetens eller drömmarens ord; ty Herren din Gud försöker eder, att han må förfara, om I af allo hjerta, och af allo själ, älsken Herran edar Gud.

4Ty Herran edar Gud skolen I följa, och frukta honom, och hålla hans bud, och höra hans röst, och honom tjena, och hålla eder intill honom.

5Men den Propheten eller drömmaren skall dö, derföre att han lärde afträdelse ifrå Herranom edrom Gud, som eder utur Egypti land fört, och dig utu träldomens hus förlossat hafver: på det han skulle komma dig utaf den vägen, som Herren din Gud budit hafver, till att vandra deruppå; på det att du skall skilja den onda ifrå dig.

6Om din broder, dins moders son, eller din son, eller din dotter, eller hustrun, som är i dinom famn, eller din vän, den dig är såsom ditt hjerta, råder dig hemliga, och säger: Låt oss gå, och tjena andra gudar, hvilka du intet känner, ej heller dine fäder;

7De gudar, som ibland folken allt omkring eder äro, ehvad de äro när eller fjerran, ifrå den ena jordenes ända intill den andra;

8Så samtyck det icke, ej heller lyd honom; och skall ditt öga intet skona honom, och skall intet förbarma dig öfver honom, eller fördölja honom;

9Utan skall dräpa honom; din hand skall vara den första öfver honom, att han dräpes; och dernäst hela folkens hand.

10Man skall stena honom ihjäl; ty han for efter att han skulle komma dig ifrå Herranom dinom Gud, den dig utur Egypti land, ifrå träldomens hus, fört hafver;

11På det att hela Israel skall det höra, och befrukta sig, och icke mer taga sig sådana ondt före ibland eder.

12Om du får höra i någon stad, som Herren din Gud dig gifvit hafver till att bo uti, att man säger:

13Någre Belials barn äro utgångne ibland dig, och hafva förfört deras stads inbyggare, och sagt: Låt oss gå, och tjena andra gudar, som I intet kännen;

14Så skall du granneliga söka, ransaka och befråga, om sanningen finnes, att så visst är, att denna styggelsen ibland eder skedd är.

15Så skall du slå den stadsens inbyggare med svärdsegg, och dem tillspillogifva, med allt som derinne är, och deras boskap med svärdsegg.

16Och allt deras rof skall du tillhopabära midt uppå gatona, och bränna upp i elde, både staden och allt hans rof, det ena med det andra, Herranom dinom Gud; att han till en hög blifver i evig tid, och aldrig uppbyggd varder.

17Och låt intet blifva i dine hand af det som tillspillogifvet är; på det att Herren skall vändas ifrå sine vredes grymhet, och gifva dig barmhertighet, och förbarma sig öfver dig, och föröka dig, såsom han dina fäder svorit hafver;

18Derföre, att du Herrans dins Guds röst lydt hafver, till att hålla all hans bud, som jag dig bjuder på denna dag, att du skall göra det som rätt är för Herrans dins Guds ögon.

← Chapter 12 Jump to: Chapter 14 →