Hosea 6

Swedish Karl XII 1873 (Karl XII 1873)

← Chapter 5 Jump to: Chapter 7 →

1När dem illa går, så måste de då bittida söka mig (och säga): Kommer, vi vilje till Herran igen; ty han hafver rifvit oss, han helar oss ock; han hafver slagit oss, han förbinder oss ock;

2Efter två dagar gör han oss lefvande; på tredje dagen skall han uppväcka oss, sa att vi få lefva inför honom.

3Och så varde vi deruppå aktande, och vinnlägge oss derom, att vi måge känna Herran; ty han kommer fram lika som en skön morgonrodne, och skall komma oss lika som ett regn, såsom ett serlaregn, hvilket landet fuktar.

4O! huru väl vill jag göra emot dig, Ephraim; o! huru väl vill jag göra emot dig, Juda; ty den nåd som jag eder bevisa vill, skall vara såsom ett morgonmoln, och lika som en dagg, som om morgonen bittida faller.

5Derföre höflar jag dem genom Propheterna, och dödar dem genom mins muns tal, att din ord måga i ljuset komma.

6Ty jag hafver lust till kärlek, och icke till offer; och till Guds kunskap, och icke till bränneoffer.

7Men de öfverträda förbundet, lika som Adam; deruti förakta de mig.

8Ty Gilead är en stad full med afguderi och blodskulder.

9Och Presterna, samt med sina stallbröder, äro lika som röfvare, hvilke i försåt ligga, och mörda på den vägen till Sichem; ty de göra hvad de vilja.

10Jag ser det i Israels hus, der mig före grufvar; ty der bedrifver Ephraim boleri, Israel orenar sig.

11Men Juda skall ännu hafva en skördeand för sig, när jag mins folks fängelse omvändandes varder.

← Chapter 5 Jump to: Chapter 7 →