bible
ra
🌐 Language
English
Español
Français
Deutsch
Português
Italiano
Nederlands
Русский
中文
日本語
한국어
العربية
Türkçe
Tiếng Việt
ไทย
Indonesia
All Languages
Home
/
Swedish
/
Swedish (B2000) (Bibel 2000)
/
Joshua 14
Joshua 14
Swedish (B2000) (Bibel 2000)
← Chapter 13
Jump to:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 15 →
1
Detta är de områden som israeliterna fick som egendom i Kanaan och som prästen Elasar och Josua, Nuns son, och stammarnas familjeöverhuvuden tilldelade dem.
2
Genom lottning fördelade de områdena som egendom åt nio stammar och en halv stam, så som Herren hade befallt genom Mose.
3
Två stammar och en halv stam hade redan fått områden av Mose på andra sidan Jordan; åt leviterna gav han inget område som åt de andra.
4
Josefs ättlingar utgjorde nämligen två stammar, Manasse och Efraim, och leviterna fick ingen del av landet men städer att bo i och betesmarker för den boskap de ägde.
5
När israeliterna fördelade landet gjorde de alltså som Herren hade befallt Mose.
6
Judas stam vände sig till Josua i Gilgal, och kenissén Kalev, Jefunnes son, sade till honom: »Du vet ju vad Herren sade till gudsmannen Mose i Kadesh Barnea angående mig och dig.
7
Jag var fyrtio år när Mose, Herrens tjänare, sände ut mig från Kadesh Barnea för att spionera i landet, och jag berättade ärligt vad jag sett.
8
Mina bröder som hade varit med gjorde folket modlöst, jag däremot var Herren, min Gud, trogen.
9
Den dagen svor Mose denna ed: Den mark din fot har trampat skall för all framtid vara din och dina ättlingars egendom, ty du har varit Herren, min Gud, trogen. —
10
Och se, Herren har låtit mig leva, som han lovade. Det är fyrtiofem år sedan Herren gav Mose det löftet, medan Israel vandrade i öknen, och nu är jag åttiofem.
11
Än i dag är jag lika stark som den dagen Mose sände ut mig, krigarlivet klarar jag lika bra nu som då.
12
Så ge mig nu denna bergsbygd som Herren lovade mig då. Du hörde själv den gången att där finns anakiter och stora, befästa städer. Kanske är Herren med mig, så att jag kan driva bort dem, som han lovade.«
13
Då välsignade Josua Kalev, Jefunnes son, och gav honom Hebron som egendom.
14
Och eftersom kenissén Kalev, Jefunnes son, varit Herren, Israels Gud, trogen, är Hebron hans egendom än i dag.
15
Hebron hette tidigare Kirjat Arba; Arba var den störste bland anakiterna. Nu hade landet ro och slapp krig.
← Chapter 13
Jump to:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 15 →
All chapters:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24