Luke 10

Swedish (B2000) (Bibel 2000)

← Chapter 9 Jump to: Chapter 11 →

1Därefter utsåg Herren ytterligare sjuttiotvå och sände dem före sig två och två till varje stad och plats dit han själv ämnade sig.

2Han sade till dem: »Skörden är stor men arbetarna få. Be därför skördens herre att han sänder ut arbetare till sin skörd.

3Gå, jag skickar er som lamm in bland vargar.

4Ta inte med er några pengar, någon påse eller några sandaler, och stanna inte på er väg för att hälsa.

5När ni kommer in i ett hus, så säg först: Frid över detta hus.

6Och om där bor en fridens man skall den frid ni kommer med bli kvar hos honom; annars skall den vända tillbaka till er.

7Stanna sedan i det huset och ät och drick vad som bjuds; arbetaren är värd sin lön. Flytta inte från hus till hus.

8Och när ni kommer till en stad där man tar emot er, ät då det som sätts fram,

9bota de sjuka som finns där och säg till folket: Guds rike är snart hos er.

10Men har ni kommit till en stad där man inte tar emot er, gå då ut på gatorna och säg:

11Till och med dammet som har fastnat på våra fötter här i staden stryker vi av — behåll det. Men så mycket skall ni veta: Guds rike är snart här. —

12Jag säger er att på den dagen skall det bli lindrigare för Sodom än för en sådan stad.

13Ve dig, Korasin! Ve dig, Betsaida! Ty om de underverk som har utförts hos er hade skett i Tyros och Sidon, så hade dessa städer för länge sedan omvänt sig och suttit i säck och aska.

14Men för Tyros och Sidon skall det bli lindrigare vid domen än för er.

15Och du, Kafarnaum, skall du kanske bli upphöjt till himlen? Nej, du skall störtas ner i dödsriket.

16Den som lyssnar till er, han lyssnar till mig, och den som avvisar er, han avvisar mig. Men den som avvisar mig, han avvisar honom som har sänt mig.«

17De sjuttiotvå kom glada tillbaka och sade: »Herre, till och med demonerna lyder oss när vi uttalar ditt namn.«

18Han svarade: »Jag har sett Satan slungas ner från himlen som en blixt.

19Ja, jag har gett er makt att trampa på ormar och skorpioner och att stå emot fiendens hela styrka, och ingenting skall skada er.

20Men gläd er inte över att andarna lyder er, utan gläd er över att era namn är upptecknade i himlen.«

21I samma stund fylldes han med jublande glädje genom den heliga anden och sade: »Jag prisar dig, fader, himlens och jordens herre, för att du har dolt detta för de lärda och kloka och uppenbarat det för dem som är som barn. Ja, fader, så har du bestämt.

22Allt har min fader anförtrott åt mig. Ingen vet vem Sonen är, utom Fadern, och ingen vet vem Fadern är, utom Sonen och den som Sonen vill uppenbara det för.«

23Sedan vände han sig till lärjungarna och sade enbart till dem: »Saliga de ögon som ser vad ni ser.

24Jag säger er: många profeter och kungar har velat se vad ni ser, men fick inte se det, och velat höra det ni hör, men fick inte höra det.«

25En laglärd som ville sätta honom på prov reste sig och sade: »Mästare, vad skall jag göra för att vinna evigt liv?«

26Jesus sade: »Vad står det i lagen? Hur lyder orden?«

27Han svarade: » Du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela din kraft och med hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv. «

28Jesus sade: »Det är rätt. Gör det, så får du leva.«

29För att visa att han var rättfärdig sade mannen till Jesus: »Och vem är min nästa?«

30På den frågan svarade Jesus: »En man var på väg från Jerusalem ner till Jeriko och blev överfallen av rövare. De slet av honom kläderna och misshandlade honom, och sedan försvann de och lät honom ligga där halvdöd.

31En präst råkade komma samma väg, och när han såg mannen vek han åt sidan och gick förbi.

32På samma sätt med en levit som kom till platsen; när han såg honom vek han åt sidan och gick förbi.

33Men en samarier som var på resa kom och fick se honom ligga där, och han fylldes av medlidande.

34Han gick fram och hällde olja och vin på såren och förband dem. Sedan lyfte han upp honom på sin åsna, förde honom till ett värdshus och skötte om honom.

35Nästa dag tog han fram två denarer och gav åt värden och sade: ’Sköt om honom, och kostar det mer skall jag betala dig på återvägen.’

36Vilken av dessa tre tycker du var den överfallne mannens nästa?«

37Han svarade: »Den som visade honom barmhärtighet.« Då sade Jesus: »Gå du och gör som han!«

38Medan de var på väg gick han in i en by, och en kvinna som hette Marta bjöd honom hem till sig.

39Hon hade en syster vid namn Maria, som satte sig vid Herrens fötter och lyssnade till hans ord.

40Men Marta tänkte på allt hon hade att ordna med. Hon kom och ställde sig framför Jesus och sade: »Herre, bryr du dig inte om att min syster låter mig ensam ordna med allt? Säg åt henne att hjälpa till.«

41Herren svarade henne: »Marta, Marta, du gör dig bekymmer och oroar dig för så mycket,

42fast bara en sak behövs. Maria har valt det som är bäst och det skall inte tas ifrån henne.«

← Chapter 9 Jump to: Chapter 11 →

Recommended Reading

Commentary Luke Commentaries → Devotional Luke Devotional Guide → Get This Bible B2000 Study Bible →