1 Samuel 28

Swedish (NUB) (nuBibeln) 2015

← Chapter 27 Jump to: Chapter 29 →

1Vid denna tid samlade filistéerna sin armé till krig mot Israel. ”Jag hoppas du förstår att du och dina män måste hjälpa mig i striden”, sa Akish till David.

2David svarade Akish: ”Ja, du ska nog få se vad din tjänare duger till!” ”Bra, då får du bli min personliga livvakt för alltid”, svarade Akish.

3Vid den här tiden var profeten Samuel död. Hela Israel hade sörjt honom och han låg begravd i sin hemstad Rama. Kung Saul hade också drivit bort andebesvärjare och spåmän ur landet.

4Filistéerna slog nu upp sitt läger vid Shunem och Saul och Israels armé var på Gilboaberget.

5Men när Saul såg filistéernas mäktiga armé, blev han fruktansvärt rädd

6och frågade HERREN om råd. HERREN vägrade dock att svara honom. Varken genom drömmar eller urim eller profeter kunde han få något besked.

7Saul befallde därför sina tjänare att leta reda på en andebesvärjerska som han kunde fråga till råds. Han fick då veta att det fanns en sådan kvinna i En-Dor.

8När natten kom, tog han på sig vanliga enkla kläder för att inte bli igenkänd och gick till kvinnans hem tillsammans med två av sina män. ”Frammana en ande åt mig”, sa han, ”en som jag uppger vid namn!”

9”Du vet väl att Saul har gjort sig av med andebesvärjare och spåmän från landet”, sa kvinnan. ”Försöker du fånga mig i en fälla och få mig dödad?”

10Men Saul svor: ”Så sant HERREN lever, du kommer inte att bestraffas för det här!”

11Kvinnan svarade: ”Vem är det du vill jag ska mana fram?” ”Samuel”, svarade Saul.

12Men när kvinnan fick se Samuel, skrek hon till Saul: ”Varför har du lurat mig? Du är Saul!”

13”Var inte rädd”, sa kungen till henne. ”Vad ser du?” ”Jag ser ett gudaväsen som kommer upp ur jorden”, sa hon.

14”Hur ser han ut?” frågade Saul. ”Det är en gammal man, klädd i en mantel”, svarade kvinnan. Då förstod Saul att det var Samuel och han bugade sig djupt inför honom.

15”Varför har du stört mig genom att mana fram mig?” frågade Samuel. ”Därför att jag är i stora svårigheter”, svarade Saul. ”Filistéerna strider mot mig och Gud har lämnat mig och vill inte svara mig vare sig genom profeter eller drömmar. Därför har jag kallat på dig, för att fråga dig vad jag ska göra.”

16Men Samuel svarade: ”Varför frågar du mig, när HERREN redan har lämnat dig och blivit din fiende?

17Han har gjort precis vad han sa att han skulle göra. Han har tagit riket ifrån dig och gett det till en annan, till David.

18Allt detta har kommit över dig, därför att du inte lydde HERRENS befallning och inte verkställde hans vredesdom över amalekiterna.

19Nu kommer både du och hela Israel att överlämnas åt filistéerna och i morgon kommer du och dina söner att vara här med mig. HERREN kommer även att överlämna Israels armé åt filistéerna.”

20Då föll Saul raklång till marken av fruktan för Samuels ord. Han var alldeles utmattad, eftersom han inte hade ätit på ett dygn.

21När kvinnan kom till Saul och såg att han var skräckslagen, sa hon: ”Jag, din tjänarinna, lydde dig med risk för mitt liv och gjorde som du ville.

22Lyssna nu till mig, din tjänarinna, och låt mig ställa fram lite mat, så att du får äta och får nya krafter och orkar återvända hem!”

23Saul vägrade, han ville inte äta. Men när männen som var med honom också vädjade till honom, gav han till sist med sig. Han reste sig upp och satte sig på sängen.

24Kvinnan hade en gödkalv i huset och skyndade sig ut för att slakta den. Hon tog fram mjöl och gjorde en deg och bakade osyrat bröd.

25Sedan bar hon in maten till Saul och hans män och de åt innan de försvann ut i natten.

← Chapter 27 Jump to: Chapter 29 →