Ezekiel 12

Swedish (NUB) (nuBibeln) 2015

← Chapter 11 Jump to: Chapter 13 →

1HERRENS ord kom till mig:

2”Du människa, du bor bland ett upproriskt släkte. De har ögon att se med men ser inte. De har öron att höra med men hör inte, för de är ett upproriskt släkte.

3Därför ska du, människa, packa dina tillhörigheter så som för exil, och mitt på ljusa dagen ska du inför dem vandra bort från din plats till en annan plats, så att de ser det. Kanske ska de då förstå, trots att de är ett upproriskt släkte.

4För ut dina tillhörigheter, som du packat så som för exil, inför dem mitt på dagen, så att de ser det. Ge dig sedan iväg på kvällen, så att de ser det, och gå som landsflyktiga brukar gå.

5Gräv dig igenom muren, så att de ser det, och bär ut dina tillhörigheter genom hålet.

6Lägg packningen på dina axlar inför dem, och vandra så iväg med den, bort i skymningen. Täck över ditt ansikte, så att du inte ser landet, för jag gör dig till ett tecken för israeliterna.”

7Jag gjorde som jag hade blivit tillsagd. På ljusa dagen bar jag ut mina tillhörigheter, som om jag skulle gå i exil. På kvällen gjorde jag ett hål i muren med händerna. Med packningen på mina axlar gick jag ut i skymningen, så att de såg det.

8På morgonen kom HERRENS ord till mig:

9”Du människa, har inte detta upproriska släkte, Israels folk, frågat vad det är du gör?

10Säg till dem: ’Så säger Herren, HERREN: Denna profetia gäller fursten i Jerusalem och allt folket i Israel som finns där.’

11Säg: ’Jag är ett tecken för er.’ Så som jag har gjort ska det gå dem. De ska gå i exil, föras bort i fångenskap.

12Fursten som är bland dem ska i skymningen lyfta sin packning på axeln och gå ut. De ska göra ett hål i muren och ta ut honom genom det. Han ska täcka över sitt ansikte, så att han inte ser landet.

13Jag ska breda ut mitt nät över honom, och han ska fångas i min snara. Jag ska sedan föra honom till Babylonien, kaldéernas land, men han ska inte se det, och han kommer att dö där.

14Jag ska sprida alla som finns runt omkring honom, hans stab och alla hans trupper åt alla väderstreck och jaga dem med draget svärd.

15De ska inse att jag är HERREN, när jag skingrar dem bland folken och sprider ut dem i främmande länder.

16Men jag ska låta några undkomma svärd, hungersnöd och pest, så att de ska kunna berätta om sina avskyvärda handlingar för folken som de kommer till. De ska då inse att jag är HERREN.”

17HERRENS ord kom till mig:

18”Du människa, ät din mat med bävan, och drick ditt vatten skakande och ängslig.

19Säg till folket i landet: ’Så säger Herren, HERREN om Jerusalems invånare i Israels land: de ska äta sin mat i ängslan och dricka sitt vatten i fasa. Landet ska helt ödeläggas på grund av dess invånares våldsbenägenhet.

20Bebodda städer ska ligga i ruiner och landet öde. Då ska ni inse att jag är HERREN.’ ”

21HERRENS ord kom till mig:

22”Du människa, vad är det för ordspråk ni har i Israels land: ’Tiden går och det blir ingenting av någon syn?’

23Säg därför till dem: ’Så säger Herren, HERREN: Jag ska göra slut på detta ordspråk, så att de inte mer använder det i Israel.’ Säg dem detta i stället: ’Det är snart dags för alla syner att uppfyllas.

24Det ska inte mer finnas falska syner eller förföriska siarord bland israeliterna.

25Jag, HERREN, talar vad jag vill, och det går i uppfyllelse utan dröjsmål. I er egen tid, du upproriska släkte, ska jag uttala mitt ord och låta det gå i uppfyllelse, säger Herren, HERREN.’ ”

26HERRENS ord kom till mig:

27”Du människa, israeliterna säger: ’Hans syn ligger långt fram i tiden. Han profeterar om en avlägsen framtid.’

28Säg därför till dem: ’Så säger Herren, HERREN: Det ska inte dröja länge innan det ord jag har uttalat ska uppfyllas, säger Herren, HERREN.’ ”

← Chapter 11 Jump to: Chapter 13 →