Matthew 13

Swedish (NUB) (nuBibeln) 2015

← Chapter 12 Jump to: Chapter 14 →

1Senare samma dag gick Jesus hemifrån och satte sig nere vid sjön.

2Och snart hade det samlats så mycket folk omkring honom att han var tvungen att stiga i en båt och sitta i den och tala, medan folket stod på stranden.

3Han berättade för dem många liknelser: ”En lantbrukare gick ut på sin åker för att så.

4När han sådde föll en del av sädeskornen på vägen bredvid, och fåglarna kom och åt upp dem.

5En del korn föll där marken var stenig och jordlagret tunt. De växte snabbt upp i den tunna myllan,

6men när solen steg vissnade de bort, eftersom de saknade rot.

7Andra föll bland tistlarna, och när tistlarna växte upp kvävde de plantorna.

8Men en del korn föll i bördig jord och gav skörd, hundra, sextio och trettio gånger så mycket säd som hade såtts.

9Lyssna, hör, den som har öron!”

10Jesus lärjungar kom senare fram till honom och frågade: ”Varför berättar du liknelser för folket?”

11Då svarade han: ”Ni har fått gåvan att förstå himmelrikets hemligheter, men andra har inte fått den gåvan.

12Den som har ska få ännu mer. Men den som inget har ska bli av med även det han har.

13Det är därför jag berättar de här liknelserna, ’så att de ska se och höra, men ändå inte se, höra och förstå.’

14Så går det i uppfyllelse som förutsagts om dem genom profeten Jesaja: ’Ni lyssnar och lyssnar men fattar inget. Ni tittar och tittar men ser inget.

15Det här folkets hjärta är hårt. Deras hörsel är avtrubbad, så att de inte kan höra, och de har slutit sina ögon, så att de inte kan se med sina ögon eller höra med sina öron. Därför kan de inte förstå i sitt hjärta och inte vända om och bli botade av mig.’

16Men era ögon är lyckliga som kan se och era öron som kan höra.

17För sannerligen säger jag er, att många profeter och rättfärdiga längtade efter att få se och höra det som ni nu får se och höra, men de fick aldrig göra det.

18Hör nu vad som menas med liknelsen om lantbrukaren som sådde säd:

19När någon hör ordet om riket men inte förstår, kommer den Onde och rycker bort sådden ur hans hjärta. Det är sådden längs stigen.

20Den steniga markens sådd är den som hör ordet och tar emot det med glädje,

21men som saknar rot inom sig och bara består en kort tid. När sedan lidanden eller förföljelser kommer på grund av ordet, faller han genast bort.

22Sådden bland tistlar är den som hör ordet men låter världsliga bekymmer och rikedomens lockelser kväva det, så att det blir fruktlöst.

23Men den bördiga jorden är den som lyssnar till ordet och förstår det och bär frukt, en skörd som är hundra, sextio eller trettio gånger så mycket som den sådd som såddes.”

24Jesus berättade en annan liknelse för folket: ”Himmelriket är likt en man som sådde god säd i en åker.

25En natt då alla låg och sov kom hans fiende och sådde ogräs bland vetet och smög bort därifrån.

26När säden sedan började växa och gå i ax, växte också ogräset upp.

27Då gick tjänarna och berättade för mannen: ’Herre, det är ogräs på åkern där du ju sådde den goda säden! Var kom det ifrån?’

28’Det måste vara en fiende som har varit där’, svarade han. Männen frågade då: ’Ska vi rycka upp ogräset?’

29’Nej’, sa han, ’då kommer ni att skada vetet samtidigt.

30Låt båda växa tillsammans tills det blir dags att skörda. Och när skördetiden kommer ska jag säga till skördemännen: Sortera först bort ogräset och bunta ihop det så att det kan brännas upp. Samla sedan in vetet i min lada.’ ”

31Han berättade en annan liknelse för dem: ”Himmelriket är som när en man sår ett senapsfrö i en åker.

32Det är det minsta av alla frön, men när det har växt upp är det störst bland kryddväxterna och blir till ett träd, där fåglarna kan komma och bygga bo bland grenarna.”

33Han berättade också en annan liknelse: ”Himmelriket är som när en kvinna blandar in surdeg i tre mått mjöl, så att hela degen blir syrad.”

34Allt detta berättade Jesus för folket genom att använda liknelser. Han talade aldrig till dem utan en liknelse,

35för att det skulle uppfyllas som förutsagts genom en profet: ”Jag vill öppna min mun för liknelser, jag ska yttra hemligheter gömda sedan världens skapelse.”

36Sedan lämnade Jesus folket och gick hem, och hans lärjungar kom och bad honom förklara liknelsen om ogräset och vetet.

37Han svarade: ”Människosonen är den som sår den goda säden.

38Åkern är världen, säden är rikets barn, och ogräset den Ondes.

39Fienden, som sådde det, är djävulen. Skördetiden är tidsålderns slut, och skördemännen är änglar.

40Som när ogräset skiljs från vetet och bränns upp, så ska det vara vid tidsålderns slut.

41Människosonen ska sända ut sina änglar, och de ska rensa hans rike från alla dem som förleder andra och gör det som är mot lagen,

42och de ska kasta dem i den brinnande ugnen. Där ska man gråta och skära tänder.

43Men de rättfärdiga ska lysa som solen i sin Faders rike. Lyssna, den som har öron!

44Himmelriket är som när en man upptäcker en skatt i en åker. I sin iver gräver han ner skatten igen och går och säljer allt han äger för att kunna köpa åkern.

45Himmelriket är också som när en köpman är på jakt efter dyrbara pärlor.

46Då han upptäcker en värdefull pärla, går han iväg och säljer allt han äger för att kunna köpa den.

47Himmelriket är också som när man kastar ut ett nät i sjön för att fånga fiskar av olika slag.

48När nätet är fullt drar man upp det på stranden och sätter sig ner och sorterar fisken. De ätbara fiskarna lägger man i en korg, men de andra slänger man bort.

49Så ska det vara vid tidsålderns slut. Änglarna ska komma och skilja de onda människorna från de rättfärdiga,

50och sedan kasta de onda i den brinnande ugnen. Där ska man gråta och skära tänder.

51Har ni nu förstått alla dessa liknelser?” ”Ja”, sa de, ”det har vi.”

52Då sa han: ”Det betyder att varje skriftlärd som blivit himmelrikets lärjunge är som en husbonde som ur sitt förråd kan ta fram både av det nya och det gamla.”

53När Jesus hade berättat alla dessa liknelser, lämnade han platsen.

54Han kom sedan till sin hemstad. Där undervisade han i synagogan, och han förvånade alla med sin vishet och sina under. De sa:

55”Det är ju bara snickarens son. Är inte hans mor Maria, och hans bröder Jakob, Josef, Simon och Judas,

56och alla hans systrar bor väl här? Var har han fått allt detta ifrån?”

57Och de retade sig på honom. Då sa Jesus till dem: ”En profet blir föraktad bara i sin egen hemstad och i sin egen familj.”

58Och på grund av deras otro gjorde han bara några få under där.

← Chapter 12 Jump to: Chapter 14 →

Recommended Reading

Commentary Matthew Commentaries → Devotional Matthew Devotional Guide → Get This Bible NUB Study Bible →