Acts 11

Swedish Folk 1998 (Svenska Folkbibeln)

← Chapter 10 Jump to: Chapter 12 →

1Apostlarna och bröderna i hela Judeen fick höra att också hedningarna hade tagit emot Guds ord.

2När Petrus kom upp till Jerusalem, började de omskurna att angripa honom.

3De sade: "Du har besökt oomskurna män och ätit tillsammans med dem."

4Petrus förklarade då steg för steg vad som hade hänt:

5"Jag befann mig i staden Joppe, och medan jag bad kom jag i hänryckning och fick se en syn. Något som liknade en stor linneduk kom ner. Fäst i sina fyra hörn sänktes den ner från himlen och kom till mig.

6När jag noga såg efter, fick jag se jordens fyrfotadjur, både vilda och tama, och kräldjur och himlens fåglar.

7Jag hörde också en röst som sade till mig: Stig upp, Petrus, slakta och ät!

8Jag svarade: Nej, nej, Herre! Något oheligt eller orent har aldrig kommit i min mun.

9För andra gången talade en röst från himlen: Vad Gud har förklarat för rent skall inte du anse vara orent.

10Detta hände tre gånger, och sedan drogs alltsammans upp till himlen.

11Och se, just då stod tre män utanför huset där vi var. De hade skickats till mig från Cesarea.

12Anden sade till mig att jag skulle följa med dem utan att tveka. De sex bröderna här följde också med mig, och vi gick in i mannens hus.

13Han berättade för oss, hur han hade sett ängeln stå i hans hus och säga: Skicka bud till Joppe och hämta hit den Simon som kallas Petrus.

14Han skall tala till dig, och genom de orden skall du bli frälst, du och hela din familj.

15Och när jag började tala, föll den helige Ande på dem, alldeles som på oss under den första tiden.

16Då kom jag ihåg vad Herren hade sagt: Johannes döpte med vatten, men ni skall döpas i den helige Ande.

17Om nu Gud gav dem samma gåva som han gav oss, när vi hade kommit till tro på Herren Jesus Kristus, vem var då jag, att jag skulle kunna hindra Gud?"

18När de hörde detta, lugnade de sig och prisade Gud och sade: "Så har Gud skänkt också åt hedningarna den omvändelse som ger liv."

19De som hade skingrats på grund av den förföljelse som började med Stefanus kom ända till Fenicien, Cypern och Antiokia, och de predikade ordet endast för judar.

20Men bland dem fanns några män från Cypern och Cyrene, och när de kom till Antiokia började de tala också till grekerna och predika evangeliet om Herren Jesus.

21Och Herrens hand var med dem, och ett stort antal kom till tro och omvände sig till Herren.

22Ryktet om detta nådde församlingen i Jerusalem, och man sände då Barnabas till Antiokia.

23När han kom dit och såg vad Guds nåd hade uträttat, blev han glad och uppmanade dem alla att hålla sig till Herren av hela sitt hjärta.

24Barnabas var en god man, uppfylld av den helige Ande och tro. Och en stor skara människor fördes till Herren.

25Han begav sig därefter till Tarsus för att söka upp Saulus.

26Han fann honom och tog honom med sig till Antiokia. Under ett helt år var de tillsammans med församlingen och undervisade en stor skara. Och det var i Antiokia som lärjungarna först började kallas kristna.

27Vid den tiden kom några profeter från Jerusalem ner till Antiokia.

28En av dem som hette Agabus trädde fram, och genom Anden förutsade han att en svår hungersnöd skulle komma över hela världen. - Den kom också under Claudius regering. -

29Då beslöt lärjungarna att var och en skulle skicka så mycket han kunde till hjälp åt bröderna som bodde i Judeen.

30Detta gjorde de också, och de sände hjälpen med Barnabas och Saulus till de äldste.

← Chapter 10 Jump to: Chapter 12 →

Recommended Reading

Commentary Acts Commentaries → Devotional Acts Devotional Guide → Get This Bible Folk (Svenska Folkbibeln) Study Bible →