Deuteronomy 24

Swedish Folk 1998 (Svenska Folkbibeln)

← Chapter 23 Jump to: Chapter 25 →

1Om en man gifter sig med en kvinna och han sedan inte vill veta av henne, därför att han har kommit på henne med något oanständigt, och han skriver ett skilsmässobrev åt henne och ger henne det i handen och skickar bort henne från sitt hus,

2och hon lämnar hans hus och går och blir en annans hustru,

3och även denne andre man fattar hat till henne och skriver skilsmässobrev åt henne och ger henne det i handen och skickar bort henne från sitt hus, eller om denne andre man, som har tagit henne till sin hustru, dör,

4då får inte hennes förste man som skickade i väg henne på nytt ta henne till sin hustru, sedan hon blivit orenad. Detta vore något avskyvärt inför Herren. Du skall inte dra synd över det land som Herren, din Gud, ger dig till arvedel.

5Om en man nyligen har tagit sig hustru, behöver han inte gå i krigstjänst eller åläggas någon annan tjänstgöring. Han skall vara fri ett år för att stanna hemma och glädja den hustru han tagit.

6Man får inte ta handkvarnen eller den övre kvarnstenen i pant, för det vore att ta livet i pant.

7Om en man ertappas med att ha rövat bort någon av sina bröder bland Israels barn, och han behandlar denne som en slav eller säljer honom, skall kidnapparen dö. Du skall skaffa bort det onda ifrån dig.

8När någon blir angripen av spetälska, skall du vara mycket noga med att göra allt som de levitiska prästerna lär er. Vad jag har befallt dem skall ni noggrant följa.

9Kom ihåg vad Herren, din Gud, gjorde med Mirjam på vägen, när ni drog ut ur Egypten.

10Om du ger ett lån åt din nästa, skall du inte gå in i hans hus och ta pant av honom.

11Du skall stanna utanför, och mannen som du har lånat åt skall bära ut panten till dig.

12Om det är en fattig man, skall du inte sova med manteln du fått i pant.

13Du måste ge honom panten tillbaka när solen går ner, så att han kan ha sin mantel på sig när han sover och så välsigna dig. Detta skall bli dig till rättfärdighet inför Herren, din Gud.

14Du skall inte göra orätt mot en fattig och nödställd daglönare, vare sig han är en av dina bröder eller en av främlingarna som finns i någon stad i ditt land.

15Varje dag skall du ge honom hans lön före solnedgången, eftersom han är fattig och längtar efter sin lön. Han kunde annars ropa till Herren mot dig och synd skulle då vila på dig.

16Föräldrar skall inte dödas för sina barns skull, och barn skall inte dödas för sina föräldrars skull. Var och en skall lida döden genom sin egen synd.

17Du skall inte förvanska rätten för främlingen eller den faderlöse, och inte ta en änkas kläder i pant.

18Du skall komma ihåg att du har varit slav i Egypten och att Herren, din Gud, har befriat dig därifrån. Därför befaller jag dig att iaktta detta.

19När du skördar din åker och glömmer kvar en kärve på åkern, skall du inte gå tillbaka för att hämta den. Den skall tillhöra främlingen, den faderlöse och änkan. Detta för att Herren, din Gud, må välsigna dig i allt du företar dig.

20När du slår ner dina oliver, skall du inte sedan söka genom grenarna. Det som finns kvar skall tillhöra främlingen, den faderlöse och änkan.

21När du plockar druvorna i din vingård, skall du inte göra någon efterskörd. Det som finns kvar skall tillhöra främlingen, den faderlöse och änkan.

22Kom ihåg att du själv har varit slav i Egyptens land. Därför befaller jag dig att iaktta detta.

← Chapter 23 Jump to: Chapter 25 →