bible
ra
🌐 Language
English
Español
Français
Deutsch
Português
Italiano
Nederlands
Русский
中文
日本語
한국어
العربية
Türkçe
Tiếng Việt
ไทย
Indonesia
All Languages
Home
/
Swedish
/
Swedish Folk 1998 (Svenska Folkbibeln)
/
Isaiah 42
Isaiah 42
Swedish Folk 1998 (Svenska Folkbibeln)
← Chapter 41
Jump to:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 43 →
1
Se, min tjänaresom jag uppehåller,min utvalde, i vilken min själ har sin glädje.Jag har låtit min Ande komma över honom.Han skall utbreda rätten bland hednafolken.
2
Han skall inte skria eller ropa,inte låta sin röst höras på gatorna.
3
Ett brutet strå skall han inte krossa,en tynande veke skall han inte släcka.Han skall i trofasthet utbreda rätten.
4
Han skall inte förtröttas eller brytas ner,förrän han har grundat rätten på jorden.Havsländerna väntar på hans undervisning.
5
Så säger Gud, Herren,han som har skapat himlen och spänt ut den,han som har utbrett jorden med allt som växer där,han som har givit liv åt folket som bor däroch ande åt dem som vandrar på den.
6
Jag, Herren, har kallat dig i rättfärdighet,jag skall hålla dig i handen.Jag skall bevara digoch göra dig till ett förbund för folket,till ett ljus för hednafolken,
7
för att du skall öppna blinda ögonoch föra fångar ut ur fängelset,ur fångenskapen dem som sitter i mörker.
8
Jag är Herren, det är mitt namn.Jag ger inte min ära åt någon annaneller mitt lov åt avgudabilder.
9
Se, vad jag förut förkunnade har kommit.Nu förkunnar jag nya ting,innan de visar sig låter jag er höra om dem.
10
Sjung till Herren en ny sång,sjung hans lov från jordens ände,ni som far på havet och allt som finns i det,ni havsländer med era invånare.
11
Höj din röst, du öken med dina städer,ni byar där Kedar bor.Jubla, ni klippornas invånare,ropa från bergens toppar.
12
Ge Herren ära,förkunna hans lov i havsländerna.
13
Herren drar ut som en hjälte,han eggar upp sig med en stridsmans iver.Han ropar högt, han ger upp ett härskrioch visar sin makt mot sina fiender.
14
Under lång tid har jag tigit,jag höll mig stilla, jag lade band på mig.Men nu skall jag skrika som en barnaföderska,jag skall flämta och flåsa på samma gång.
15
Jag skall ödelägga berg och höjderoch låta allt gräs på dem torka bort.Jag skall göra strömmar till landoch låta sjöar torka ut.
16
De blinda skall jag leda på en väg som de inte känner,på okända stigar skall jag föra dem fram.Jag skall göra mörkret framför dem till ljusoch det som är ojämnt till jämn mark.Detta är vad jag skall göra,och jag skall inte överge dem.
17
Men de som förtröstar på skurna avgudabilderoch som säger till gjutna beläten:"Ni är våra gudar",de skall vika tillbaka och stå där med skam.
18
Ni som är döva, hör,ni som är blinda, skåda och se.
19
Vem är så blind som min tjänareoch så döv som min budbärare som jag sänder i väg?Vem är så blind som min förtrogne,så blind som Herrens tjänare?
20
Du har sett mycket, men inte tagit vara på det,fastän öronen är öppna, lyssnar ingen.
21
Det behagade Herren för hans rättfärdighets skullatt låta sin undervisning komma till makt och ära.
22
Men detta är ett plundrat och skövlat folk.De ligger alla bundna i hålor,i fängelser hålls de gömda.De har lämnats ut till plundringutan att någon räddar,till plundring utan att någon säger:"Ge tillbaka."
23
Om ni ändå ville lyssna på detta,ta vara på det och höra för framtiden!
24
Vem har lämnat Jakob till skövlingoch Israel åt plundrare?Har inte Herren gjort det,han som vi syndat mot?Ty de ville inte vandra på hans vägaroch inte höra på hans undervisning.
25
Därför utgöt han sin brinnande vrede över dem- krigets raseri.De förbrändes av det runt omkring,men de besinnade det inte.De förtärdes av detmen tog det inte till sitt hjärta.
← Chapter 41
Jump to:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 43 →
All chapters:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66