bible
ra
🌐 Language
English
Español
Français
Deutsch
Português
Italiano
Nederlands
Русский
中文
日本語
한국어
العربية
Türkçe
Tiếng Việt
ไทย
Indonesia
All Languages
Home
/
Swedish
/
Swedish (SB) 2016 (Svenskbibel)
/
Ezekiel 37
Ezekiel 37
Swedish (SB) 2016 (Svenskbibel)
← Chapter 36
Jump to:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 38 →
1
Herrens hand kom över mig. Och genom Herrens Ande fördes jag bort och sattes ner mitt i en dal som var full av benknotor.
2
Han förde mig omkring dem. Jag såg mängder av ben ligga överallt i dalen, helt förtorkade!
3
Han frågade mig: ”Människoson, kan dessa ben få liv igen?” Jag svarade: ”Herre Jahve, du vet det.”
4
Då sa han: ”Profetera över dessa ben och säg till dem: Förtorkade ben, lyssna till Herrens ord!
5
Så säger Herren Jahve till dessa ben: Lyssna! Jag ska göra så att ande kommer in i er så att ni får liv.
6
Jag ska fästa senor på er, lägga på kött och täcka er med hud. Jag ska ge er ande så att ni får liv. Då ska ni förstå att jag är Jahve.”
7
Jag profeterade som jag blivit befalld. Och när jag profeterade hördes ett rasslande ljud. Ben sattes till ben och fogades samman.
8
Medan jag såg på kom senor och kött på dem, och de täcktes med hud. Men det fanns ingen ande i dem.
9
Då sa han till mig: ”Profetera till anden! Människoson, profetera och säg till anden: Så säger Herren Jahve: Kom ande från de fyra väderstrecken och blås på dessa slagna så att de får liv.”
10
Så jag profeterade som han befallt mig. Då kom anden in i dem. De fick liv och reste sig på sina fötter, en helt enorm skara.
11
Sedan sa han: ”Människoson, dessa ben är hela Israels hus. Hör vad de säger: ’Våra ben är förtorkade, vårt hopp är ute. Det är slut med oss!’
12
Profetera därför och säg till dem: Så säger Herren Jahve: Lyssna, mitt folk! Jag ska öppna era gravar och resa er upp ur dem och föra er till Israel.
13
Mitt folk, ni ska förstå att jag är Jahve när jag öppnar era gravar och reser er upp ur dem.
14
Jag ska ge er min Ande inuti er så att ni får liv. Och jag ska bosätta er i ert land. Då ska ni förstå att jag, Jahve, har talat, och att jag ska gå till handling, säger Jahve.”
15
Herrens ord kom till mig:
16
”Människoson, ta en trästav och skriv på den: Tillhör Juda och Israels söner, hans förbundna. Ta sedan en annan trästav och skriv på den: Tillhör Josef, en trästav för Efraim och alla av Israels hus, hans förbundna.
17
Sätt sedan ihop dem så att de blir en enda stav i din hand.
18
När dina landsmän säger: ’Kan du inte berätta för oss vad detta betyder’,
19
då ska du svara dem: Så säger Herren Jahve: Lyssna! Jag ska ta Josefs stav som är i Efraims hand, det är Israels stammar, hans förbundna, och sätta ihop dem med Judas stav, och göra dem till en enda stav i min hand.
20
Stavarna som du skrivit på ska du hålla i din hand så att folket ser dem.
21
Säg sedan till dem: Så säger Herren Jahve: Lyssna! Jag ska hämta Israels söner från de folk dit de gick. Jag ska samla dem från alla håll och föra dem till deras eget land.
22
Jag ska göra dem till ett enda folk i landet, på Israels berg. En enda kung ska regera över dem alla. De ska varken vara två folk eller delade i två kungariken längre.
23
De ska aldrig mer orena sig med sina avgudar och vidrigheter och alla sina brott. Jag ska rädda dem från alla orter där de syndat, och rena dem. De ska vara mitt folk, och jag ska vara deras Gud.
24
Min tjänare David ska vara kung över dem. De ska alla ha en och samma herde. De ska följa mina påbud och hålla mina stadgar och åtlyda dem.
25
De ska bo i landet som jag gav min tjänare Jakob, landet där era fäder bodde. De ska bo där för evigt, de och deras söner och deras sonsöner. Och min tjänare David ska vara deras furste för evigt.
26
Jag ska sluta ett fredsförbund med dem, ett evigt förbund. Jag ska göra så att de blir talrika. Och min helgedom ska stå hos dem för evigt.
27
Min boning ska vara hos dem. Jag ska vara deras Gud, och de ska vara mitt folk.
28
När min helgedom är mitt ibland dem för evigt, då ska folken förstå att jag är Jahve som avskiljer Israel.”
← Chapter 36
Jump to:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 38 →
All chapters:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48