bible
ra
🌐 Language
English
Español
Français
Deutsch
Português
Italiano
Nederlands
Русский
中文
日本語
한국어
العربية
Türkçe
Tiếng Việt
ไทย
Indonesia
All Languages
Home
/
Swedish
/
Swedish (SB) 2016 (Svenskbibel)
/
Proverbs 1
Proverbs 1
Swedish (SB) 2016 (Svenskbibel)
Jump to:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 2 →
1
Ordspråk av Israels kung Salomo, Davids son.
2
Till att lära visdom och fostran, till att begripa förståndigt tal,
3
till att motta fostran som ger insikt, rättfärdighet, rättvisa och rättrådighet,
4
till att ge lättrogna förnuft, den unge mannen kunskap och omdöme,
5
- den vise ska lyssna och bli klokare, den förståndige få vägledning -
6
till att förstå ordspråk, liknelser, de vise männens ord och deras gåtor.
7
Att frukta Herren är kunskapens början. Dårar föraktar visdom och fostran.
8
Min son, lyssna till din fars förmaning och förkasta inte din mors undervisning.
9
För de är en skön krans för ditt huvud och ett kedjesmycke för din hals.
10
Min son, om syndare lockar dig, ge inte efter för dem.
11
Om de säger: ”Kom med oss! Vi gömmer oss för att döda, vi smyger på en oskyldig bara för kul!
12
Som dödsriket slukar vi dem levande och hela, likt dem som går i graven.
13
Vi ska leta rätt på allt dyrbart och fylla våra hus med stöldgods.
14
Var med oss och dela, vi ska alla ha gemensam kassa.”
15
Min son, vandra inte med dem. Sätt inte foten på deras stig.
16
För deras fötter löper efter ondska, de rusar efter blodsdåd.
17
Det är meningslöst att sprida ut nätet inför fåglars ögon.
18
De gömmer sig för att spilla sitt eget blod, det är sina egna liv de smyger på.
19
Så slutar vägen för giriga roffare: ägarna berövas sina liv.
20
Visdomen ropar på gatan, hon talar högt på torgen.
21
Hon ropar ut mitt i gatans larm. Hon tar till orda vid ingången till stadsportarna:
22
”Hur länge ska ni lättrogna älska okunnighet? Hur länge ska hånare njuta av att håna? Hur länge ska dårar hata kunskap?
23
Vänd om till min förmaning! Då ska jag ösa ut min Ande över er och låta er få del av mina ord.
24
Men ni vägrade lyssna till mitt rop, ingen brydde sig om min utsträckta hand.
25
Ni ignorerade alla mina råd och ville ej veta av mina varningar.
26
Jag ska därför skratta åt er olycka och håna när ni drabbas av terror,
27
när er terror kommer som en tornado, när er olycka kommer som en stormvind, när nöd och ångest drabbar er.
28
Då ska de ropa till mig utan att jag svarar. De ska ivrigt söka mig utan att finna mig.
29
För de hatade kunskap och valde att inte frukta Herren.
30
De ville inte veta av mitt råd utan föraktade alla mina varningar.
31
Så de får äta sina handlingars frukt och bli mätta av sina egna planer.
32
För de lättrogna dödas av sitt avfall och dårarnas lättsinne förgör dem.
33
Men den som lyssnar till mig ska bo i trygghet och frid, utan rädsla för något ont.”
Jump to:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 2 →
All chapters:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31