bible
ra
🌐 Language
English
Español
Français
Deutsch
Português
Italiano
Nederlands
Русский
中文
日本語
한국어
العربية
Türkçe
Tiếng Việt
ไทย
Indonesia
All Languages
Home
/
Swedish
/
Swedish (Svenska 1917)
/
Job 23
Job 23
Swedish (Svenska 1917)
← Chapter 22
Jump to:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 24 →
1
Därefter tog Job till orda och sade:
2
Också i dag vill min klaga göra uppror. Min hand kännes matt för min suckans skull.
3
Om jag blott visste huru jag skulle finna honom, huru jag kunde komma dit där han bor!
4
Jag skulle då lägga fram för honom min sak och fylla min mun med bevis.
5
Jag ville väl höra vad han kunde svara mig, och förnimma vad han skulle säga till mig.
6
Icke med övermakt finge han bekämpa mig, nej, han borde allenast lyssna till mig.
7
Då skulle hans motpart stå här såsom en redlig man, ja, då skulle jag för alltid komma undan min domare.
8
Men går jag mot öster, så är han icke där; går jag mot väster, så varsnar jag honom ej;
9
har han något att skaffa i norr, jag skådar honom icke; döljer han sig i söder, jag ser honom ej heller där.
10
Han vet ju vilken väg jag har vandrat; han har prövat mig, och jag har befunnits lik guld.
11
Vid hans spår har min for hållit fast, hans väg har jag följt, utan att vika av.
12
Från hans läppars bud har jag icke gjort något avsteg; mer än egna rådslut har jag aktat hans muns tal.
13
Men hans vilja är orygglig; vem kan hindra honom? Vad honom lyster, det gör han ock.
14
Ja, han giver mig fullt upp min beskärda del, och mycket av samma slag har han ännu i förvar.
15
Därför gripes jag av förskräckelse för hans ansikte; när jag betänker det, fruktar jag för honom.
16
Det är Gud som har gjort mitt hjärta försagt, den Allsmäktige är det som har vållat min förskräckelse,
17
ty jag fick icke förgås, innan mörkret kom, dödsnatten undanhöll han mig.
← Chapter 22
Jump to:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 24 →
All chapters:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42