bible
ra
🌐 Language
English
Español
Français
Deutsch
Português
Italiano
Nederlands
Русский
中文
日本語
한국어
العربية
Türkçe
Tiếng Việt
ไทย
Indonesia
All Languages
Home
/
Swedish
/
Swedish (SFB) (Svenska Folkbibeln 2015)
/
Job 15
Job 15
Swedish (SFB) (Svenska Folkbibeln 2015)
← Chapter 14
Jump to:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 16 →
1
Då tog Elifas från Teman till orda och sade:
2
Ska en vis man tala så i vädret och fylla sitt bröst med östanvind?
3
Ska han försvara sin sak med värdelöst tal, med ord till ingen nytta?
4
Ja, du gör gudsfruktan om intet och hindrar andakt inför Gud,
5
för din synd lägger orden i din mun och du väljer listigt tal.
6
Din egen mun dömer dig, inte jag, dina egna läppar vittnar emot dig.
7
Var du den första människa som föddes? Blev du till innan höjderna fanns?
8
Var du åhörare i Guds hemliga råd? Har du tagit visheten för dig själv?
9
Vad vet du som vi inte vet? Vad förstår du som vi inte förstår?
10
Här hos oss finns både gråhårsman och åldring, mycket äldre än din far.
11
Är inte Guds tröst nog för dig, de milda ord som talas till dig?
12
Varför leds du bort av ditt hjärta och varför gnistrar dina ögon?
13
Du vänder din ande mot Gud och öser ut ord ur din mun.
14
Vad är en människa, att hon skulle vara ren, att en av kvinna född skulle vara rättfärdig?
15
Gud kan inte lita på sina heliga, inför hans ögon är inte himlarna rena,
16
hur mycket mindre då den som är avskyvärd och fördärvad, en människa som dricker orättfärdighet som vatten!
17
Lyssna, jag vill säga dig något, det som jag sett vill jag berätta,
18
vad visa män fört vidare från sina fäder och inte förtigit,
19
från dem som ensamma fick landet utan att någon främling trängde in bland dem:
20
Den gudlöse plågas av ångest i alla sina dagar, den våldsammes år är räknade.
21
Skräckröster ljuder i hans öron. I hans trygghet kommer förhärjaren över honom.
22
Han har inget hopp om räddning ur mörkret, svärdet är bestämt för honom.
23
Han irrar efter bröd och undrar var det finns. Han vet att mörkrets dag är nära.
24
Ångest och nöd skrämmer honom, de slår ner honom som en kung rustad till strid,
25
för han har lyft sin hand mot Gud och förhäver sig mot den Allsmäktige.
26
Med styv nacke stormar han mot honom, väl skyddad bakom sina sköldar.
27
Han har täckt sitt ansikte med fetma och hans midja sväller av fett.
28
Han bosätter sig i ödelagda städer, i hus där man inte kan bo, som är bestämda till ruiner.
29
Han blir inte rik, hans välstånd ska inte bestå, hans skördar ska inte luta tungt mot marken.
30
Han kan inte fly undan mörkret, hans knoppar ska förtorka av hetta, han ska förgås genom Guds muns ande.
31
Han ska inte lita till tomhet, då bedrar han sig, för tomhet blir hans lön.
32
I förtid ska hans mått bli fyllt, och hans krona ska inte grönska mer.
33
Han ska tappa sina omogna druvor som en vinstock, fälla sina blommor som ett olivträd,
34
för den gudlöses hus blir ofruktsamt och eld förtär de hus där mutor tas.
35
De går havande med elände och föder fördärv, deras moderliv alstrar förvillelse.
← Chapter 14
Jump to:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 16 →
All chapters:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42