John 10

Swedish (B2000) (Bibel 2000)

← Chapter 9 Jump to: Chapter 11 →

1»Sannerligen, jag säger er: den som inte går in i fårfållan genom grinden utan klättrar in på ett annat ställe, han är en tjuv och en rövare.

2Men den som går in genom grinden är fårens herde.

3För honom öppnar grindvakten, och fåren hör hans röst, och han ropar på sina får med deras namn och för ut dem.

4När han har släppt ut sina får går han före dem, och fåren följer honom därför att de känner igen hans röst.

5Men en främling följer de inte, utan springer ifrån honom, därför att de inte känner igen främmande röster.«

6Denna bild använde Jesus när han talade till dem, men de förstod inte vad han menade.

7Sedan sade Jesus: »Sannerligen, jag säger er: jag är grinden in till fåren.

8Alla som har kommit före mig är tjuvar och rövare, men fåren har inte lyssnat till dem.

9Jag är grinden. Den som går in genom mig skall bli räddad. Han skall gå in och han skall gå ut, och han skall finna bete.

10Tjuven kommer bara för att stjäla, slakta och döda. Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd.

11Jag är den gode herden. Den gode herden ger sitt liv för fåren.

12Den som är lejd och inte är herde och inte äger fåren, han överger fåren och flyr när han ser vargen komma, och vargen river dem och skingrar hjorden.

13Han är ju lejd och bryr sig inte om fåren.

14Jag är den gode herden, och jag känner mina får, och de känner mig,

15liksom Fadern känner mig och jag känner Fadern. Och jag ger mitt liv för fåren.

16Jag har också andra får, som inte hör till den här fållan. Också dem måste jag leda, och de skall lyssna till min röst, och det skall bli en hjord och en herde.

17Fadern älskar mig därför att jag ger mitt liv för att sedan få det tillbaka.

18Ingen har tagit det ifrån mig, jag ger det av fri vilja. Jag har rätt att ge det, och jag har rätt att få det tillbaka. Detta har min fader bestämt för mig.«

19De orden gav upphov till ny oenighet bland judarna.

20Många sade: »Han är besatt och från sina sinnen. Hur kan ni höra på honom?«

21Andra sade: »Så talar inte den som är besatt. Kan en demon öppna ögonen på blinda?«

22Nu inföll tempelinvigningsfesten i Jerusalem. Det var vinter,

23och Jesus gick omkring i Salomos pelarhall i templet.

24Då omringade judarna honom och sade: »Hur länge skall du hålla oss i ovisshet? Om du är Messias, så säg det öppet.«

25Jesus svarade: »Jag har sagt er det, men ni tror det inte. Gärningarna som jag gör i min faders namn vittnar om mig.

26Men ni tror inte, därför att ni inte hör till mina får.

27Mina får lyssnar till min röst, och jag känner dem, och de följer mig.

28Jag ger dem evigt liv, och de skall aldrig någonsin gå under, och ingen skall rycka dem ur min hand.

29Vad min fader har gett mig är större än allt annat, och ingen kan rycka det ur min faders hand.

30Jag och Fadern är ett.«

31Då tog judarna på nytt upp stenar för att stena honom.

32Jesus sade till dem: »Jag har låtit er se så många goda gärningar som kommer från Fadern. För vilken av dem stenar ni mig?«

33Judarna svarade: »Det är inte för någon god gärning vi stenar dig, utan för att du hädar och gör dig själv till Gud, fast du är människa.«

34Jesus sade: »Står det inte i er lag: Jag har sagt att ni är gudar?

35Lagen kallar alltså dem som fick Guds ord för gudar, och skriften kan inte upphävas.

36Hur kan ni då säga till mig, som Fadern har helgat och sänt till världen, att jag hädar när jag säger: Jag är Guds son.

37Om jag inte gör min faders gärningar skall ni inte tro på mig.

38Men om jag gör de gärningarna, så tro åtminstone på dem, om ni nu inte kan tro på mig. Då skall ni fatta och förstå att Fadern är i mig och jag i Fadern.«

39De försökte återigen gripa honom, men han kom undan.

40Sedan begav han sig på nytt till den plats på andra sidan Jordan där Johannes först hade döpt. Där stannade han, och många kom till honom.

41De sade att Johannes visserligen inte hade gjort något tecken men att allt som han hade sagt om Jesus var sant.

42Och många kom där till tro på honom.

← Chapter 9 Jump to: Chapter 11 →