bible
ra
🌐 Language
English
Español
Français
Deutsch
Português
Italiano
Nederlands
Русский
中文
日本語
한국어
العربية
Türkçe
Tiếng Việt
ไทย
Indonesia
All Languages
Home
/
Swedish
/
Swedish Folk 1998 (Svenska Folkbibeln)
/
Jeremiah 42
Jeremiah 42
Swedish Folk 1998 (Svenska Folkbibeln)
← Chapter 41
Jump to:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 43 →
1
Då gick allt befäl tillsammans med Johanan, Kareas son, och Jesanja, Hosajas son, och hela folket, från de minsta till de största,
2
till profeten Jeremia och sade: "Vi vädjar ödmjukt till dig: Bed för oss till Herren, din Gud, för alla oss som är kvar, för vi är bara några få kvar av många. Du ser med egna ögon att det är så med oss.
3
Må Herren, din Gud, tala om för oss vilken väg vi skall gå och vad vi skall göra."
4
Profeten Jeremia svarade dem: "Jag har lyssnat till er. Jag skall be till Herren, er Gud, så som ni har begärt. Vad Herren än svarar skall jag tala om för er utan att dölja något."
5
Då sade de till Jeremia: "Må Herren vara ett sant och trofast vittne mot oss, om vi inte i allt gör efter det ord som Herren, din Gud, sänder oss genom dig.
6
Det må vara gott eller ont så vill vi lyssna till Herrens, vår Guds, röst, honom som vi sänder dig till, för att det skall gå oss väl när vi lyder Herrens, vår Guds, röst."
7
Tio dagar senare kom Herrens ord till Jeremia.
8
Då kallade han till sig Johanan, Kareas son, och allt befäl som var med honom och hela folket, från den minste till den störste.
9
Han sade till dem: Så säger Herren, Israels Gud, som ni har sänt mig till för att jag skulle bära fram er bön inför honom.
10
Om ni stannar kvar i detta land, skall jag uppbygga och inte slå ner er, jag skall plantera och inte rycka upp er. Ty jag ångrar det onda jag har gjort mot er.
11
Var inte rädda för kungen i Babel, som ni nu fruktar. Var inte rädda för honom, säger Herren, ty jag är med er för att frälsa er och rädda er ur hans hand.
12
Jag skall låta er finna barmhärtighet, och han skall förbarma sig över er och låta er vända tillbaka till ert land.
13
Men om ni säger: "Vi vill inte stanna i detta land", och om ni inte lyder Herrens, er Guds, röst,
14
utan säger: "Nej, vi vill bege oss till Egyptens land där vi slipper att se krig och höra ljudet av horn och slipper att hungra efter bröd, där vill vi bo",
15
hör därför Herrens ord, ni som är kvar av Juda: Så säger Herren Sebaot, Israels Gud: Om ni bestämmer er för att bege er till Egypten och ni kommer dit för att bosätta er där,
16
då skall svärdet som ni fruktar för nå er där i Egyptens land, och hungersnöden som ni är rädda för skall följa er till Egypten, och där skall ni dö.
17
Ja, de människor som bestämmer sig för att bege sig till Egypten för att bosätta sig där skall alla dö genom svärd, hunger och pest, och ingen av dem skall slippa undan och överleva den olycka som jag skall låta komma över dem.
18
Ty så säger Herren Sebaot, Israels Gud: Liksom min vrede och min förbittring utgöts över Jerusalems invånare, så skall också min förbittring utgjutas över er, om ni beger er till Egypten. Ni skall bli till avsky och häpnad, förbannelse och vanära och ni skall aldrig mer få se denna plats.
19
Herren säger till er, ni som är kvar av Juda: Bege er inte till Egypten. Besinna att jag i dag har varnat er.
20
Ni bedrog er själva när ni sände mig till Herren, er Gud, och sade: "Bed för oss till Herren, vår Gud. Och vad Herren, vår Gud, än säger, skall du tala om för oss och vi skall göra det."
21
Jag har nu i dag talat om det för er. Men ni har inte velat lyssna till Herrens, er Guds, röst eller allt det som han har sänt mig att tala till er.
22
Var förvissade om att ni kommer att dö genom svärd, hunger och pest på den ort dit ni så gärna vill komma för att bo där.
← Chapter 41
Jump to:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 43 →
All chapters:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52