bible
ra
🌐 Language
English
Español
Français
Deutsch
Português
Italiano
Nederlands
Русский
中文
日本語
한국어
العربية
Türkçe
Tiếng Việt
ไทย
Indonesia
All Languages
Home
/
Swedish
/
Swedish (SB) 2016 (Svenskbibel)
/
Isaiah 5
Isaiah 5
Swedish (SB) 2016 (Svenskbibel)
← Chapter 4
Jump to:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 6 →
1
Jag vill sjunga till min älskade, en sång till min älskade om hans vingård: Min älskade hade en vingård på en bördig kulle.
2
Han grävde upp den, avlägsnade stenar och planterade där bästa vinstockar. Han byggde ett vakttorn i dess mitt och högg ut ett presskar. Han förväntade sig söta druvor, men den gav sura.
3
Jerusalems invånare och Judas män, döm nu mellan mig och min vingård!
4
Vad mer kunde göras för min vingård än det jag hade gjort? Varför bar den sura druvor när jag förväntade söta?
5
Nu ska jag säga er vad jag ska göra med min vingård: Jag ska ta bort stängslet så den blir ödelagd. Jag ska bryta ner muren så den blir nertrampad.
6
Jag ska göra den öde. Den ska inte beskäras eller grävas i. Törne och tistel ska gro. Jag ska också neka molnen att regna på den.
7
Vingården som tillhör härskarornas Herre är Israels hus och Judas folk. De är hans käraste. Han väntade rättvisa men fann blodsdåd, han väntade rättfärdighet men fann skrik.
8
Fördömelse över er som tar över hus efter hus och åker efter åker tills ingen plats återstår och bara ni bor i landet!
9
Från härskarornas Herre hör jag: ’Många stora och vackra hus ska ödeläggas och bli obebodda!
10
En vingård på tio plogland ska bara ge några liter i avkastning, och likaså med en tunna utsäde.’
11
Fördömelse över dem som går upp tidigt för att ränna efter starka drycker och blir sittande långt fram på kvällen heta av vin!
12
Det är harpa, lyra, tamburin, flöjt och vin på deras fester. Men de är likgiltiga för Herrens gärningar, de blundar för vad han gör.
13
Mitt folk ska föras bort i fångenskap eftersom de saknar förstånd. De främsta ska svälta, och hopen försmäkta av törst.
14
Därför vidgar dödsriket sin strupe och spärrar upp sitt väldiga gap. Dit ner ska fara stadens främsta tillsammans med den festande och jublande hopen där.
15
Människan ska kuvas, alla ska förnedras, stolta ögon ödmjukas.
16
Men härskarornas Herre är upphöjd i domen. Den helige Guden visar sig helig i rättfärdighet.
17
Då ska lamm beta som på egen mark, och nomader ska äta bland de rikas ruiner.
18
Fördömelse över dem som drar missgärningen efter sig med falskhetens band, och släpar på synd som med rep,
19
och säger: ”Nu får Gud skynda sig och snart utföra sitt verk så att vi får se det! Låt det komma! Låt det hända vad Israels Helige bestämt, så att vi får erfara det!"
20
Fördömelse över dem som kallar ont för gott och gott för ont, som gör mörker till ljus och ljus till mörker, bittert till sött och sött till bittert!
21
Fördömelse över dem som är visa i egna ögon och betraktar sig själva som kloka!
22
Fördömelse över dem som är hjältar i vindrickande och mästare på att blanda starka drycker!
23
De frikänner den skyldige för mutor och berövar den rättfärdige rättvisan!
24
Som eldsflamman förtär strå, som höet sjunker ihop i lågan, så ska deras rot ruttna, deras blomning virvla iväg som stoftet. Detta för att de förkastade lagen från härskarornas Herre och föraktade budskapet från Israels Helige.
25
Därför flammar Herrens vrede mot hans folk. Han sträcker ut sin hand mot dem och slår dem. Bergen skakar, och liken ligger som sopor på gatorna. Ändå är inte hans vrede blidkad, hans hand är ännu utsträckt.
26
Han reser ett baner för folken i fjärran och kallar på dem från jordens ände. Och se hur snabbt och lätt de kommer!
27
Ingen är trött, ingen snavar, ingen dåsar eller sover. Inget bälte lossnar, ingen skorem går av.
28
Deras pilar är skarpa, alla deras bågar är spända. Hästarnas hovar är som flinta och vagnshjulen som virvelvind.
29
Deras rytande är som ett lejons, ja, som unga lejon. De morrar och fångar sitt rov och bär iväg det, utan någon som räddar.
30
Den dagen ska det dåna mot dem likt havets dån. Blickar man ut över landet råder mörker och vånda. Och dagsljuset mörknar av tjocka moln.
← Chapter 4
Jump to:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 6 →
All chapters:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66