bible
ra
🌐 Language
English
Español
Français
Deutsch
Português
Italiano
Nederlands
Русский
中文
日本語
한국어
العربية
Türkçe
Tiếng Việt
ไทย
Indonesia
All Languages
Home
/
Swedish
/
Swedish Karl XII 1873 (Karl XII 1873)
/
Job 41
Job 41
Swedish Karl XII 1873 (Karl XII 1873)
← Chapter 40
Jump to:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 42 →
1
Ingen är så dristig, att han honom uppväcka tör. Ho är då den, som för mig bestå kan?
2
Ho hafver något gifvit mig tillförene, att jag må honom det vedergälla? Mitt är allt det under hela himmelen är.
3
Jag vill icke förtiga hans kraft; ej heller hans magt, eller huru välskapad han är.
4
Ho kan upptäcka honom hans kläde? Eller ho tör vågat, att fatta honom i tänderna?
5
Ho kan öppna hans anletes kindben? Förskräckeliga stå hans tänder allt omkring.
6
Hans fjäll äro lika som sköldar, sammanfäste hvar i annan.
7
Det ena hänger in i det andra, så att vädret icke går deremellan;
8
Det hänger hvar i annan, och hålla sig tillsammans, så att de icke kunna skiljas åt.
9
Hans njusande är såsom ett glimmande ljus; hans ögon äro såsom morgonrodnans ögnahvarf.
10
Utaf hans mun fara bloss och eldbrandar.
11
Utaf hans näso går rök, såsom utaf heta grytor och kettlar.
12
Hans ande är glödande kol, och utu hans mun går låge.
13
Han hafver en starkan hals, och det är honom lust, då han något förderfvar.
14
Hans kötts ledamot hänga vid hvartannat; de äro faste i honom, att han icke rörd varder.
15
Hans hjerta är hårdt såsom sten, och så fast som ett stycke af understenen i qvarnene.
16
När han reser sig, förfära sig de starke; och när han får dem fatt, är der ingen nåde.
17
Om man vill till honom med svärd, så rörer han sig intet; eller med spets, skott och harnesk.
18
Han aktar jern såsom strå, och koppar såsom ruttet trä.
19
Ingen skytte förjagar honom; slungostenar äro honom såsom agnar.
20
Hammaren aktar han såsom strå; han bespottar de bäfvande spetsar.
21
Han kan ligga på skarpt grus; han lägger sig uppå det skarpt är, såsom på dyngo.
22
Han gör, att djupa hafvet sjuder såsom en gryta, och rörer det ihop, såsom man blandar ena salvo.
23
Efter honom är vägen ljus; djupet aktar han såsom en gamlan gråhårotan.
24
På jordene kan ingen liknas honom; han är gjord till att vara utan fruktan.
25
Han föraktar allt det högt är; han är Konung öfver alla högmodiga.
← Chapter 40
Jump to:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 42 →
All chapters:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42