John 19

Swedish (New Living Bible) (NLB) 2004 (Nya Levande Bibeln)

← Chapter 18 Jump to: Chapter 20 →

1Pilatus gav då order om att Jesus skulle piskas.

2Och soldaterna gjorde en krona av törnen och satte den på hans huvud och klädde på honom en mörkröd mantel.

3Sedan gick de fram till honom och sa: "Leve judarnas kung", och de slog honom i ansiktet.

4Efteråt gick Pilatus ut igen och sa till folket: "Nu för jag ut honom till er, så att ni ska förstå att jag inte finner honom skyldig till något."

5Och så kom Jesus ut med törnekronan och den mörkröda manteln på sig, och Pilatus sa: "Här är mannen!"

6Då sa Pilatus: "Ni får ta honom och spika fast honom själva. Jag finner honom inte skyldig till något."

7Men de judiska ledarna svarade: "Enligt vår lag måste han dö, för han har kallat sig Guds Son."

8När Pilatus hörde detta blev han mycket rädd.

9Han förde in Jesus i residenset igen och frågade honom: "Varifrån kommer du?" Men Jesus svarade honom inte.

10"Tänker du inte svara mig?" frågade Pilatus. "Vet du inte att jag har makt både att ge dig fri och att låta dig spikas fast på ett kors?"

11Men Jesus sa: "Du skulle inte ha någon makt över mig alls, om du inte hade fått den av Gud. Därför har de som överlämnade mig åt dig gjort sig skyldiga till en större synd."

12Då försökte Pilatus hitta ett sätt att kunna frige Jesus, men folket ropade: "Om du friger honom är du inte kejsarens vän. Den som gör sig till kung gör uppror mot kejsaren."

13Och när Pilatus hörde vad de sa, förde han ut Jesus till dem igen och satte sig på domarsätet på den plats som kallas Stengården (på arameiska "Gabbata").

14Klockan var nu runt tolv på dagen, och det var fredag, förberedelsedagen innan påskhögtiden. Och Pilatus sa till judarna: "Här har ni er kung."

15Men folket skrek: "Bort med honom. Spika fast honom på ett kors!" Då frågade Pilatus: "Ska jag verkligen avrätta er kung på ett kors?" Men översteprästerna svarade: "Vi har ingen annan kung än kejsaren."

16Soldaterna tog honom alltså med sig,

17och Jesus var själv tvungen att bära sitt kors till den plats som kallas Skallen (på arameiska "Golgota").

18Där spikade de fast honom och två andra män på varsitt kors, Jesus hängde i mitten och de två andra på var sin sida om honom.

19Pilatus hade låtit skriva en skylt som sattes upp på korset, och där stod det: "Jesus från Nasaret, judarnas kung".

20Texten var skriven på både arameiska, latin och grekiska, och eftersom platsen där Jesus avrättades låg nära staden, var det många som läste den.

21Översteprästerna gick då till Pilatus och krävde: "Ändra texten från 'Judarnas kung' till 'Han har sagt: Jag är judarnas kung.' "

22Men Pilatus svarade: "Vad jag har skrivit, det har jag skrivit. Inget ska ändras."

23När soldaterna hade spikat fast Jesus på korset, tog de hans kläder och delade upp dem i fyra högar, en för var och en av dem. Men när de kom till långskjortan, visade det sig att den var vävd i ett enda stycke utan söm.

24Därför sa de: "Det är dumt att skära sönder den. Vi kastar lott om vem som ska få den." Och genom detta blev det som Gud förutsagt i Skriften verklighet: "De delade upp mina kläder mellan sig och kastade lott om min klädedräkt." Ja, det var exakt vad soldaterna gjorde.

25Intill korset där Jesus hängde stod hans mamma, hans moster, Klopas fru Maria och Maria från Magdala.

26Och när Jesus såg sin mamma stå där bredvid den efterföljare som han älskade, sa han till henne: "Mamma, låt honom vara din son."

27Sedan sa han till sin efterföljare: "Låt henne vara din mamma!" Och från den dagen lät efterföljaren henne bo hemma hos sig.

28Jesus visste nu att hans uppdrag var slutfört, och för att det som Gud förutsagt i Skriften skulle bli verklighet, sa han: "Jag är törstig."

29Någon doppade då en svamp i en kruka fylld med surt vin som stod där och fäste den på en isopstjälk och förde den till hans mun.

30Och när Jesus hade smakat på vinet, sa han: "Det är slutfört." Sedan böjde han ner huvudet och gav upp andan.

31Judarna ville inte att kropparna skulle hänga kvar på korsen till nästa dag, som var vilodagen, och dessutom en speciell sådan eftersom det var påsk. De bad därför Pilatus ge order om att man skulle slå sönder benen på de fastspikade männen, så att kropparna kunde tas ner.

32Soldaterna kom då och slog sönder benen på de båda män som hade spikats upp på kors samtidigt som Jesus, först den ena mannens ben och sedan den andres.

33Men när de kom fram till Jesus såg de att han redan var död, och därför slog de inte sönder hans ben.

34En av soldaterna nöjde sig istället med att sticka upp ett spjut i hans sida, och då rann det ut blod och vatten.

35Det finns en som kan intyga detta, eftersom han såg det med egna ögon. Han vet att det han säger är sant, och han har berättat det för att ni ska tro.

36Detta hände för att det som Gud förutsagt i Skriften skulle bli verklighet: "Inte ett enda ben i hans kropp ska krossas.".

37På ett annat ställe har Gud också sagt: "De ska se upp till honom som de har genomborrat".

38Josef från Arimataia, som av rädsla för de judiska ledarna hade varit en hemlig efterföljare till Jesus, bad sedan Pilatus att få ta ner Jesus kropp. Pilatus lät honom få det, och Josef gick då och tog ner kroppen.

39Nikodemos, mannen som först hade kommit till Jesus på natten, var också med. Han hade med sig en blandning av myrra och aloe som vägde omkring 30 kilo.

40De båda männen lindade sedan in Jesus kropp i en svepning av linne, tillsammans med den välluktande blandningen, så som man brukade göra vid judiska begravningar.

41Platsen där Jesus spikades fast på ett kors låg nära en trädgård, där det fanns en ny grav som aldrig hade använts.

42Och eftersom vilodagen snart skulle börja, och graven låg nära, la man Jesus i den.

← Chapter 18 Jump to: Chapter 20 →