John 6 — Swedish (New Living Bible) (NLB) 2004 (Nya Levande Bibeln)

1Sedan for Jesus över till andra sidan av Galileiska sjön, som också kallas Tiberiassjön.

2En stor folkmassa följde efter honom vart han än gick, för de hade sett honom bota de sjuka.

3Och Jesus gick upp på ett berg och satte sig där med sina efterföljare.

4Det var dagarna före påsk, judarnas stora högtid.

5När Jesus såg sig omkring och märkte att så mycket folk hade följt efter honom, vände han sig till Filippos och sa: "Filippos, var kan vi köpa bröd så att alla dessa människor får något att äta?"

6Detta sa han för att testa Filippos, för själv visste han exakt vad han skulle göra.

7Filippos svarade: "Det skulle kosta en förmögenhet och ändå skulle de inte bli mätta."

8En annan av hans efterföljare, Andreas, bror till Simon Petrus, sa då:

9"Det finns en pojke här som har fem kornbröd och två fiskar. Men det räcker ju inte åt så många människor."

10Då sa Jesus: "Säg åt alla att sätta sig ner." Det växte mycket gräs där, och allihop slog sig ner. Det var omkring 5 000 män där, förutom kvinnor och barn.

11Sedan tog Jesus bröden och tackade Gud och delade ut dem till folket, och han gav dem av fiskarna så mycket som de ville ha.

12När alla hade ätit sig mätta, sa han till sina efterföljare: "Samla nu ihop det som har blivit över, så att inget förstörs."

13Det fanns fem kornbröd från början, men när de samlade ihop alla bitar som var över efter måltiden, blev det tolv fulla korgar!

14Då det gick upp för folket vilket stort under som hade inträffat ropade de: "Han måste vara profeten som Gud skulle sända till världen med sitt budskap!"

15Men när Jesus förstod att de tänkte tvinga honom att följa med, så att de kunde göra honom till kung över Israel, drog han sig undan i ensamhet högre upp bland bergen.

16På kvällen gick hans efterföljare ner till sjön och väntade på honom där.

17Men när det var helt mörkt och Jesus fortfarande inte hade kommit tillbaka, steg de i en båt för att åka över till Kafarnaum på andra sidan sjön.

18Det dröjde inte länge förrän det började blåsa kraftigt, och vågorna blev allt högre.

19När de hade rott ungefär en halvmil, fick de plötsligt se Jesus komma gående på vattnet och närma sig båten! De blev fruktansvärt rädda,

20men Jesus ropade till dem och sa: "Det är jag, var inte rädda."

21Då lät de honom komma upp i båten, och i samma stund var båten framme vid den plats dit de var på väg.

22Nästa morgon upptäckte folket, som var kvar på andra sidan sjön, att Jesus inte var där längre. De visste att det bara hade funnits en enda båt och att Jesus inte hade följt med sina efterföljare när de for därifrån.

23Men snart kom flera småbåtar från staden Tiberias och la till i närheten av den plats där Herren Jesus hade tackat Gud för brödet och alla hade ätit sig mätta.

24Och eftersom folket såg att varken Jesus eller hans efterföljare var där, steg de i båtarna och for över sjön till Kafarnaum för att leta efter honom.

25När de hittade honom på andra sidan sjön, frågade de: "Mästare, när kom du hit?"

26Jesus svarade: "Jag ska säga er sanningen: ni kommer inte till mig därför att ni såg mig göra ett under, utan därför att jag gav er mat så att ni kunde äta er mätta.

27Men sträva inte bara efter att få mat för dagen, utan sträva efter den mat som kan ge er evigt liv, den mat som jag, Människosonen, ska ge er. För Gud, Fadern, har sänt mig just för det här syftet."

28Då frågade de: "Vad vill Gud att vi ska göra?"

29Jesus svarade dem: "Gud vill att ni ska tro på den som han har sänt."

30De svarade: "Du måste visa oss ett tecken om du vill att vi ska tro att Gud har sänt dig. Vad kan du göra för tecken?

31Mose till exempel, han gav våra förfäder bröd varje dag när de vandrade genom öknen. Det står ju i Skriften: 'Han gav dem bröd från himlen. ' "

32Men Jesus svarade: "Jag försäkrar er att det inte var Mose som gav dem brödet, utan min Far i himlen. Och nu erbjuder han er det sanna brödet från himlen.

33Det sanna brödet från Gud är det som har kommit ner från himlen och ger evigt liv åt människorna."

34"Herre", sa de, "ge oss det brödet varje dag!"

35Då svarade Jesus: "Jag är brödet som ger evigt liv. Den som kommer till mig ska aldrig mer bli hungrig. Och den som tror på mig ska aldrig mer bli törstig.

36Men precis som jag redan har sagt er, så tror ni inte på mig trots att ni har sett mig.

37Alla de människor som min Far i himlen ger mig, de kommer till mig, och jag ska aldrig visa bort dem.

38Jag har ju inte kommit ner från himlen för att göra min egen vilja utan för att göra hans vilja som har sänt mig.

39Och hans vilja är att jag inte ska förlora en enda av dem som han har gett mig, utan att jag ska uppväcka dem till evigt liv den dag Gud ska döma alla människor.

40Ja, det är min Fars vilja att alla som ser Sonen och tror på honom ska ha evigt liv. Och jag ska uppväcka dem den dag Gud ska döma alla människor."

41Folket retade sig på att Jesus hade sagt: "Jag är brödet som har kommit ner från himlen."

42De sa: "Det är ju bara Jesus, Josefs son. Vi känner hans föräldrar. Hur kan han då påstå att han har kommit ner från himlen?"

43Men Jesus svarade: "Det är ingen idé att ni retar er på detta.

44Ingen kan komma till mig om inte min Far i himlen, han som har sänt mig, drar honom till mig. Men den som kommer till mig ska jag uppväcka till evigt liv den dag Gud ska döma alla människor.

45Gud lät profeten Jesaja skriva: 'De ska alla bli undervisade av Gud.' Och den som lyssnar till min Far och lär av honom, han kommer till mig.

46Men ingen har någonsin sett Fadern. Det är bara jag som har sett honom, eftersom jag har kommit från Gud.

47Jag försäkrar er, att den som tror på mig har evigt liv!

48Jag är det bröd som ger liv.

49Era förfäder åt bröd i öknen, och de dog som alla andra.

50Men brödet som kommer ner från himlen gör så att den som äter av det inte dör.

51Jag är det livgivande brödet som har kommit ner från himlen. Den som äter av det brödet kommer att leva i evighet. Och brödet jag ska ge er är min kropp. Jag ger den för att människorna ska få evigt liv."

52Folket började då diskutera med varandra och säga: "Hur ska han kunna ge oss sin kropp att äta?"

53Men Jesus sa om igen: "Jag försäkrar er, att om ni inte äter av min, Människosonens, kropp och dricker av mitt blod, så kan ni inte få evigt liv.

54Den som äter av min kropp och dricker av mitt blod har evigt liv, och jag kommer att uppväcka honom den dag Gud ska döma alla människor.

55För min kropp är verklig mat, och mitt blod är verklig dryck.

56Den som äter av min kropp och dricker av mitt blod fortsätter att leva i gemenskap med mig och jag med honom.

57Min Far i himlen har sänt mig, och jag lever på grund av hans livgivande kraft. På samma sätt ska den som äter av mig få del av min livgivande kraft.

58Jag är brödet som har kommit ner från himlen. Det är inte likt det bröd som förfäderna åt, för de dog som alla andra. Men den som äter av mig, det sanna brödet, han ska leva i evighet."

59Detta sa Jesus när han undervisade i synagogan i Kafarnaum.

60Till och med många av hans efterföljare som hörde honom, sa: "Nu går han för långt! Vem kan stå ut med att höra honom prata på det här viset?"

61Men Jesus var väl medveten om att hans efterföljare retade sig på det han hade sagt, och därför sa han till dem: "Får det här er att tappa tron på mig?

62Vad ska ni då tänka när ni får se mig, Människosonen, återvända till himlen?

63Det är bara Guds Ande som kan ge evigt liv. Ingen människa kan åstadkomma något sådant. Och det jag nyss sa kommer från Guds Ande, därför ger det er liv.

64Men det är några av er som inte tror på mig." Jesus visste ju från början vilka som inte trodde och vem den person var som skulle förråda honom.

65Han fortsatte: "Det var därför jag sa att ingen kan komma till mig om inte min Far i himlen ger honom det som gåva."

66När han hade sagt detta, drog sig många efterföljare bort från honom och ville inte längre ha med honom att göra.

67Då vände sig Jesus till sina tolv närmaste efterföljare och frågade: "Tänker ni också ge er iväg?"

68Men Simon Petrus svarade: "Herre, till vem skulle vi gå? Bara du har det budskap som ger evigt liv,

69och vi tror och vet att du är Guds helige tjänare."

70Då sa Jesus: "Jag har själv valt ut er tolv, och ändå är en av er en djävul."

71Och den han syftade på var Judas, Simon Iskariots son, som senare skulle förråda honom, trots att han var en av Jesus tolv närmaste efterföljare.