Mark 10 — Swedish (New Living Bible) (NLB) 2004 (Nya Levande Bibeln)

1Sedan lämnade Jesus Galileen och gick söderut mot Judeen och kom in i området öster om Jordan. Stora folkmassor samlades omkring honom igen, och som vanligt undervisade han dem.

2Då kom några fariseer för att diskutera med Jesus och försöka få honom att säga något som de kunde sätta fast honom för. De frågade: "Anser du att en man har rätt att skilja sig från sin fru?"

3Då sa Jesus: "Vilka regler gav Mose er om skilsmässa?"

4De svarade: "Han bestämde att det enda en man behöver göra är att skriva ett intyg som bevis på skilsmässan. Sedan kan han skicka iväg kvinnan. "

5"Och varför gav Mose er den regeln?" fortsatte Jesus. "Jo, därför att han kände era hårda och onda hjärtan.

6Men det var inte så Gud hade tänkt från början. Gud skapade människan till man och kvinna, och

7därför ska en man lämna sina föräldrar och hålla sig till sin fru,

8så att de två blir ett. De är alltså inte längre två utan ett.

9Och vad Gud har förenat, får människan inte skilja åt."

10När de sedan kom till huset där de bodde, ville hans efterföljare veta mer om detta.

11Han sa då till dem: "Den man som skiljer sig från sin fru och gifter sig med en annan, han är otrogen.

12Och om en frånskild kvinna gifter om sig med en annan, då är hon otrogen."

13Några föräldrar kom nu till Jesus med sina små barn för att han skulle röra vid dem och be för dem. Men hans efterföljare körde bort dem.

14När Jesus såg vad som hände blev han arg. "Skicka inte iväg dem", sa han till sina efterföljare. "Låt barnen komma till mig, för alla som vill tillhöra Guds eget folk måste bli som de.

15Ja, jag försäkrar er, att den som inte blir som ett litet barn kommer överhuvudtaget inte att få tillhöra Guds eget folk."

16Så tog han barnen i famnen och la händerna på dem och bad sin Far i himlen att ge dem allt gott.

17När han sedan skulle fortsätta sin väg kom en man springande och föll på knä framför honom och sa: "Gode Mästare, vad ska jag göra för att få evigt liv?"

18"Varför kallar du mig god?" frågade Jesus. "Det finns bara en som är god, och det är Gud.

19Och hans bud kan du redan: 'Du ska inte mörda, Du ska inte vara otrogen i ditt äktenskap, Du ska inte stjäla, Du ska inte ljuga eller vittna falskt. Du ska inte lura av någon det som är hans, Visa respekt för dina föräldrar. ' "

20"Mästare", svarade mannen, "alla dessa bud har jag hållit ända sedan jag var ung."

21Då fylldes Jesus av kärlek och såg på honom och sa: "Det är bara en sak till du behöver göra. Gå och sälj allt du äger och ge pengarna åt de fattiga. Då ska du få en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig."

22Men när mannen hörde det mörknade hans ansikte och han gick bedrövad bort, för han var mycket rik.

23Jesus såg sig omkring och vände sig sedan till sina efterföljare och sa: "Hur svårt är det inte för den som har pengar att få tillhöra Guds eget folk! "

24Jesus såg att hans efterföljare blev alldeles förskräckta över det han sa och fortsatte: "Ja, hur svårt är det inte att få tillhöra Guds eget folk.

25Det är faktiskt lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att underordna sig Gud så att han får tillhöra Guds eget folk."

26Detta påstående gjorde hans efterföljare ännu mer förskräckta och de sa till varandra: "Vem i all världen kan då bli räddad?"

27Jesus såg på dem och sa: "Ingen, mänskligt sett. Men för Gud är allting möjligt. Han kan rädda vem som helst."

28Då sa Petrus till honom: "Vi har lämnat allt för att följa dig."

29"Ja", svarade Jesus, "och jag försäkrar er, att var och en som lämnar hus eller syskon eller föräldrar eller barn eller åkrar för att följa mig på grund av sin tro på det glada budskapet,

30han ska få mångdubbelt igen. Han ska få hus och syskon och mammor och barn och åkrar redan här i tiden, mitt under förföljelser. Och dessutom ska han få evigt liv i den kommande världen.

31Många som idag har låg status ska vara bland de främsta i Guds nya värld, medan andra, som idag är betydelsefulla, måste hålla sig i bakgrunden."

32Jesus samlade då sina tolv närmaste efterföljare och började än en gång förklara allt som skulle hända med honom.

33"Vi är nu på väg till Jerusalem", sa han. "Där kommer jag, Människosonen, att bli förrådd och överlämnad till översteprästerna och laglärarna, och de ska döma mig till döden och överlämna mig till de romerska myndigheterna.

34Romarna ska sedan håna mig och spotta på mig, piska mig och till sist döda mig. Men efter tre dagar ska jag uppstå från de döda igen."

35Då gick Jakob och Johannes, Sebedaios söner, fram till honom och sa: "Mästare, vi vill be dig om en sak."

36"Vad då?" frågade han.

37De sa: "Låt oss få sitta på hedersplatserna närmast dig när du börjar regera som kung, en på höger sida och en på vänster."

38Men Jesus sa till dem: "Ni vet inte vad ni ber om! Klarar ni verkligen att gå igenom det jag måste gå igenom? Kan ni uthärda de fruktansvärda lidanden som jag måste uthärda?"

39Då sa Jesus: "Ni kommer att få gå igenom samma sak som jag, och lida precis som jag,

40men jag har ingen rätt att bestämma vilka som ska sitta på min högra och på min vänstra sida. De platserna är reserverade för dem som min Far i himlen väljer ut."

41När de tio andra närmaste efterföljarna hörde vad Jakob och Johannes bad om, blev de upprörda.

42Men Jesus samlade dem och sa: "I den här världen uppträder kungarna som tyranner, och härskarna har all makt över dem som står under dem.

43Men så får det inte gå till bland er. Den av er som vill vara ledare måste vara de andras tjänare,

44och den som vill vara den förste måste vara allas slav.

45Följ mitt exempel. Jag, Människosonen, har inte kommit för att bli tjänad, utan för att tjäna andra. Jag har kommit för att ge mitt liv och köpa människor fria från deras slaveri under synden."

46På sin väg mot Jerusalem kom sedan Jesus och hans efterföljare till staden Jeriko. Och när de var på väg ut från staden tillsammans med en stor folkmassa, satt en blind tiggare som hette Bartimaios (son till Timaios) vid vägkanten.

47När Bartimaios fick höra att det var Jesus från Nasaret som kom, började han ropa: "Jesus, du som ska ärva kung Davids tron, ha medlidande med mig!"

48Folk försökte få honom att hålla tyst, men han ropade bara ännu högre: "Du som ska ärva kung Davids tron, ha medlidande med mig!"

49När Jesus hörde detta, stannade han och sa: "Be honom komma hit!" Då ropade de på den blinda mannen och sa: "Lugna ner dig. Res på dig och kom. Jesus ropar på dig."

50Och Bartimaios slängde av sig sin mantel och hoppade upp och kom fram till Jesus.

51"Vad vill du att jag ska göra för dig?" frågade Jesus. "Mästare", sa Bartimaios, "jag vill kunna se igen!"

52Då sa Jesus till honom: "Gå! Din tro har botat dig." Och genast kunde mannen se! Sedan följde han efter Jesus på vägen.