Mark 7

Swedish (New Living Bible) (NLB) 2004 (Nya Levande Bibeln)

← Chapter 6 Jump to: Chapter 8 →

1En dag kom några fariseer och en del laglärare från Jerusalem för att fråga ut Jesus.

2De la märke till att en del av hans efterföljare åt bröd utan att först ha tvättat händerna.

3(Judarna, och speciellt fariseerna, följer särskilda regler som de ärvt av förfäderna och äter aldrig utan att först ha tvättat händerna.

4När de kommer hem från marknadsplatsen måste de alltid tvätta sig innan de rör någon mat. Det finns också många andra traditioner som de är noga med att följa, som till exempel att skölja bägare, kannor och skålar.)

5Fariseerna och laglärarna frågade därför Jesus: "Varför håller sig inte dina efterföljare till våra gamla judiska regler? De äter ju utan att först ha tvättat händerna."

6Jesus svarade: "Ni falska människor som bara låtsas lyda Gud! Profeten Jesaja hade rätt när han framförde Guds budskap om er och skrev: 'Det här folket ärar mig med sina ord, men de vägrar att lyda mig.

7Deras tillbedjan är värdelös, för de bud de lär ut är människors lagar och inte Guds bud.'

8Ja, ni struntar fullständigt i Guds bud och ersätter dem med era egna mänskliga regler. Det är just ett snyggt sätt att följa Guds bud!

10Mose gav er till exempel de här buden från Gud: 'Visa respekt för dina föräldrar', och: 'Den som förbannar sina föräldrar ska dömas till döden.'

11Men ni påstår att man inte alls behöver respektera sina föräldrar eller ta hand om dem när de blir gamla, om man bara ger pengarna som en gåva till templet istället.

13Så ogiltigförklarar ni Guds direkta befallning genom att följa era egna traditioner. Och det här är bara ett exempel. Det finns många, många fler."

14Sedan kallade Jesus till sig allt folket och sa: "Hör på allihop och försök att förstå vad jag säger.

15Ni blir inte ovärdiga att komma inför Gud på grund av det ni äter och stoppar i er. Det är era ord och tankar och handlingar, det som kommer ut från er, som gör er ovärdiga."

17När Jesus sedan hade lämnat folkhopen och kommit hem igen, frågade hans efterföljare honom vad han menade med det han just sagt.

18"Förstår inte ni heller?" frågade han. "Inser ni inte att det ni äter aldrig kan göra er ovärdiga att komma inför Gud?

19Maten har inget med ert förhållande till Gud att göra, den passerar bara genom magen och kommer ut igen." Genom detta förklarade Jesus all mat för godkänd av Gud och tillåten att äta.

20Sedan tillade han: "Det som gör en människa ovärdig att komma inför Gud är det som kommer från hennes innersta, från hennes hjärta.

21Ifrån hjärtat kommer ju onda tankar, sexuell lössläppthet, stöld, mord, otrohet i äktenskapet, egoism,

22ondska, bedrägeri, ett vilt och omoraliskt liv, avund, förtal, högfärd och allt annat oförstånd.

23Allt detta kommer inifrån, och det är det som gör människan ovärdig att komma inför Gud."

24Sedan lämnade Jesus Galileen och gick till trakten av staden Tyros, där han tog in i ett hus. Han försökte hålla hemligt att han var där, men det var omöjligt.

25En kvinna, som hade en dotter som var besatt av en ond ande, fick höra om honom och kom genast dit. Kvinnan kastade sig ner för Jesus fötter

26Men kvinnan var inte jude utan kom från trakten, och därför

27sa Jesus till henne: "Först måste jag hjälpa mina egna barn, judarna. Det är inte rätt att ta brödet från barnen och kasta det åt hundarna."

28Hon svarade: "Det är sant, Herre, men till och med hundarna under bordet får äta av de smulor som barnen lämnar."

29"Ditt svar visar vilken stark tro du har", sa han. "Gå hem igen, för den onda anden har lämnat din dotter!"

30Och när hon kom hem, låg flickan stilla i sängen, och den onda anden var borta.

31Från Tyros gick Jesus vidare till staden Sidon och sedan tillbaka till Galileiska sjön via Tiostadsområdet.

32Där kom man till honom med en döv man, som också hade talsvårigheter, och man bad att Jesus skulle lägga händerna på mannen och bota honom.

33Jesus ledde honom då undan från folket och satte fingrarna i hans öron och spottade och rörde vid hans tunga.

34Sedan såg han upp mot himlen, suckade djupt och sa: "Effata! " (det betyder: Öppna dig!)

35Och genast kunde mannen höra perfekt, och han talade klart och tydligt.

36Jesus förbjöd folket att berätta vad som hade hänt. Men ju mer han förbjöd dem, desto mer spred de nyheten.

37De tyckte det som hade hänt var helt ofattbart, och de sa: "Allt han gör är fantastiskt! Han får till och med de döva att höra och de stumma att tala."

← Chapter 6 Jump to: Chapter 8 →