John 1

Swedish Bible (RFBNT) (Svenska Reformationsbibeln) - No Year

Jump to: Chapter 2 →

1I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud.

2Den samme var i begynnelsen hos Gud.

3Allt blev till genom honom, och utan honom blev ingenting till, som har blivit till.

4I honom var liv, och livet var människornas ljus.

5Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.

6Det kom en man, sänd av Gud. Hans namn var Johannes.

7Han kom som ett vittne för att vittna om ljuset, för att alla skulle tro genom honom.

8Han var inte ljuset, men han kom för att vittna om ljuset.

9Det sanna ljuset, som ger ljus åt alla människor som kommer in i världen.

10Han var i världen och världen hade blivit till genom honom, men världen kände honom inte.

11Han kom till sitt eget, men hans egna tog inte emot honom.

12Men så många som tog emot honom, åt dem gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn.

13De som blev födda, inte av blod, inte heller av köttets vilja, inte heller av någon mans vilja, utan av Gud.

14Och Ordet blev kött och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, den härlighet som den Enfödde har av Fadern, full av nåd och sanning.

15Johannes vittnade om honom och ropade och sa: Det var om honom som jag sa: Han som kommer efter mig är förmer än mig, eftersom han var före mig.

16Och av hans fullhet har vi alla fått, och nåd utöver nåd.

17För lagen gavs genom Mose, nåden och sanningen kom genom Jesus Kristus.

18Ingen har någonsin sett Gud. Den enfödde Sonen, som är vid Faderns bröst, han har förklarat honom.

19Och detta är Johannes vittnesbörd, när judarna sände präster och leviter från Jerusalem för att fråga honom: Vem är du?

20Då bekände han och förnekade inte, utan bekände: Jag är inte Kristus.

21Då frågade de honom: Vem är du då? Är du Elia? Och han sa: Det är jag inte. Är du profeten? Och han svarade: Nej.

22Då sa de till honom: Vem är du? Vad säger du om dig själv, så att vi kan ge ett svar till dem som har sänt oss?

23Han sa: Jag är rösten av en som ropar i öknen: Gör Herrens väg rak, som profeten Jesaja har sagt.

24Och de som var utsända var från fariseerna.

25Och de frågade honom och sa till honom: Varför döper du då, om du inte är Kristus, inte heller Elia och inte heller profeten?

26Johannes svarade dem och sa: Jag döper med vatten. Men mitt ibland er står en som ni inte känner,

27han är den som kommer efter mig, som är förmer än mig, vars sandalremmar jag inte är värdig att knyta upp.

28Detta hände i Betabara på andra sidan Jordan, där Johannes döpte.

29Nästa dag ser Johannes Jesus komma till sig och säger: Se, Guds lamm, som tar bort världens synd!

30Det var om honom som jag sa: Efter mig kommer en man, som är förmer än mig, eftersom han var före mig.

31Och jag kände honom inte. Men för att han skulle uppenbaras för Israel, därför har jag kommit och döper med vatten.

32Och Johannes vittnade och sa: Jag såg Anden komma ner lik en duva från himlen, och han förblev över honom.

33Och jag kände honom inte, men han som sände mig till att döpa med vatten, han sa till mig: Han över vilken du får se Anden komma ner och förbli över, han är den som döper med den Helige Ande.

34Och jag har sett och har vittnat att han är Guds Son.

35Nästa dag stod Johannes och två av hans lärjungar där igen.

36Och när han såg Jesus komma sa han: Se, Guds lamm!

37Och de två lärjungarna hörde vad han sa och följde Jesus.

38Då vände Jesus sig om, och när han såg att de följde honom, frågade han dem: Vem söker ni? Då sa de till honom: Rabbi (det betyder Lärare), var bor du?

39Då sa han till dem: Kom och se. De kom och såg var han bodde och stannade den dagen hos honom, för det var omkring tionde timmen.

40En av de två som följde Johannes och hörde vad han sa var Andreas, Simon Petrus bror.

41Han fann först sin bror Simon och sa till honom: Vi har funnit Messias, vilket översätts Kristus.

42Och han förde honom till Jesus. Och när Jesus såg på honom sa han: Du är Simon, Jonas son, du ska heta Kefas, det betyder en sten.

43Nästa dag ville Jesus gå därifrån till Galileen. Han fann då Filippus och sa till honom: Följ mig.

44Och Filippus var från Betsaida, Andreas och Petrus stad.

45Filippus fann Natanael och sa till honom: Vi har funnit honom som Mose skrev om i lagen, och som profeterna skrev om, Jesus, Josefs son, från Nasaret.

46Och Natanael sa till honom: Kan något gott komma från Nasaret? Filippus sa till honom: Kom och se.

47Jesus såg att Natanael var på väg till honom och sa om honom: Se, en sann israelit, en som är utan svek.

48Natanael frågade honom: Hur kan du känna mig? Jesus svarade och sa till honom: Innan Filippus kallade på dig, då du var under fikonträdet, såg jag dig.

49Natanael svarade och sa till honom: Rabbi, du är Guds Son, du är Israels Konung.

50Jesus svarade och sa till honom: Tror du, därför att jag sa till dig att jag såg dig under fikonträdet? Större ting än så ska du få se.

51Och han sa till honom: Sannerligen, sannerligen säger jag er: Härefter ska ni få se himlen öppen, och Guds änglar fara upp och ner över Människosonen.

Jump to: Chapter 2 →