bible
ra
🌐 Language
English
Español
Français
Deutsch
Português
Italiano
Nederlands
Русский
中文
日本語
한국어
العربية
Türkçe
Tiếng Việt
ไทย
Indonesia
All Languages
Home
/
Swedish
/
Swedish (SB) 2016 (Svenskbibel)
/
Job 19
Job 19
Swedish (SB) 2016 (Svenskbibel)
← Chapter 18
Jump to:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 20 →
1
Då svarade Job:
2
Hur länge ska ni tortera min själ och bryta ner mig med ord?
3
Tio gånger har ni förödmjukat mig och utan skam gått lös på mig.
4
Och har jag verkligen gått vilse då är blundern min ensak.
5
Om ni beter er överlägset mot mig och vänder min förnedring mot mig,
6
så vet att det är Gud som gjort mig orätt och spänt sitt nät omkring mig.
7
Jag skriker mot våldet utan att få svar, jag ropar men det finns ingen rättvisa.
8
Gud blockerar min väg så att jag inte når fram. Han lägger mörker över mina stigar.
9
Han har slitit av mig min värdighet och tagit kronan från mitt huvud.
10
Han bryter ner mig från alla sidor tills jag går bort. Han rycker upp mitt hopp med rötterna.
11
Hans vrede brinner mot mig. Han betraktar mig som sin fiende.
12
Hans trupper samlas och bygger en ramp mot mig. De slår läger runt mitt tält.
13
Han har skilt mina bröder från mig, mina bekanta är som främlingar.
14
Mina anhöriga har gett sig av, mina vänner har glömt mig.
15
Husfolk och tjänarinnor betraktar mig som en främling. Jag är en utlänning i deras ögon.
16
Jag kallar på min tjänare men får inget svar, jag måste vädja till honom.
17
Min andedräkt är vidrig för min hustru, jag äcklar mina närmaste.
18
Även småpojkar föraktar mig. Reser jag på mig blir jag motsagd.
19
Alla mina nära vänner ogillar mig. Mina älskade vänder sig emot mig.
20
Jag är bara skinn och ben, bara tandköttet har jag kvar.
21
Var barmhärtiga och nådiga, ni mina vänner, för Guds näve har slagit mig.
22
Varför förföljer ni mig som Gud gör? Får ni aldrig nog av mitt kött?
23
Jag önskar mina ord skrevs ner och nedtecknades i en bokrulle
24
med järnstift och bly, samt ristades in i klippan för evigt!
25
Jag vet att min Återlösare lever. Till sist ska han träda fram över stoftet.
26
Efter att min hud förstörts och mitt kött är borta, ska jag få se Gud.
27
Jag ska själv få se honom, med egna ögon och inte som främling. Hela mitt inre längtar efter det.
28
Men ni talar om att förfölja mig! Ni finner roten till eländet hos mig.
29
Frukta svärdet! För vredens svärd straffar, så att ni förstår att det finns en dom.
← Chapter 18
Jump to:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 20 →
All chapters:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42