bible
ra
🌐 Language
English
Español
Français
Deutsch
Português
Italiano
Nederlands
Русский
中文
日本語
한국어
العربية
Türkçe
Tiếng Việt
ไทย
Indonesia
All Languages
Home
/
Swedish
/
Swedish (SB) 2016 (Svenskbibel)
/
Job 32
Job 32
Swedish (SB) 2016 (Svenskbibel)
← Chapter 31
Jump to:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 33 →
1
De tre männen slutade svara Job eftersom han ansåg sig vara rättfärdig.
2
Men Elihu från Bus, Barakels son, av Rams släkt, blev mycket arg. Han blev rasande mot Job eftersom Job ansåg sig mer rättfärdig än Gud.
3
Han blev också mycket arg på Jobs tre vänner eftersom de hade dömt Job skyldig utan att kunna förklara sig.
4
Men Elihu hade väntat med att tala till Job eftersom de andra var äldre än han.
5
När nu Elihu såg att de tre männen inte hade mer att säga blev han mycket arg.
6
Och Elihu från Bus, Barakels son, sa: Jag är ung och ni är gamla. Därför höll jag mig i bakgrunden och vågade inte tala om för er vad jag vet.
7
Jag tänkte att åldern ska få tala och de många åren delge visdom.
8
Men det är människans ande, och den Allsmäktiges andedräkt, som bringar förstånd.
9
Det är inte åldern som ger visdom, inte bara de gamla förstår vad som är rätt.
10
Därför säger jag: Lyssna på mig! Jag vill också delge vad jag vet.
11
Jag väntade på vad ni hade att säga. Jag lyssnade på era argument medan ni sökte formulera er.
12
Jag gav er uppmärksamhet. Ändå kunde ingen motbevisa Job eller besvara hans argument.
13
Påstå inte att ni möttes av visdom, och att Gud kan bemästra honom, inte människor.
14
Job riktade inte sina ord mot mig, så jag ska inte svara honom som ni gjorde.
15
De är skakade och säger inget mer, de har tappat talförmågan.
16
Skulle jag vänta när de har tystnat, när de bara står där svarslösa?
17
Jag vill också ta till orda och säga vad jag vet.
18
För jag är fylld av ord, anden i mig pressar mig.
19
Mitt inre är som oöppnat vin, som en ny vinlägel nära att brista.
20
Jag måste bara tala och få lättnad, jag vill öppna mina läppar och svara.
21
Jag ska varken vara partisk eller smickra någon.
22
Jag vet inte hur man smickrar. Gjorde jag det skulle min Skapare genast rycka bort mig.
← Chapter 31
Jump to:
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 33 →
All chapters:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42