Mark 1

Swedish Bible (RFBNT) (Svenska Reformationsbibeln) - No Year

Jump to: Chapter 2 →

1Detta är början av Jesu Kristi, Guds Sons, evangelium.

2Som det står skrivet hos profeterna: Se, jag sänder min budbärare framför ditt ansikte, som ska bereda din väg framför dig.

3En röst ropar i öknen: Bered Herrens väg, gör hans stigar raka.

4Johannes trädde fram, döpte i öknen och predikade omvändelsens dop till syndernas förlåtelse.

5Och de gick ut till honom, hela Judeens område och de från Jerusalem, och de lät sig alla döpas av honom i floden Jordan och bekände sina synder.

6Och Johannes var klädd i kamelhår med ett läderbälte om midjan, och han åt gräshoppor och vildhonung.

7Och han predikade och sa: Efter mig kommer den som är mäktigare än jag, vars sandalremmar jag inte ens är värdig att böja mig ner för att knyta upp.

8Jag har i sanning döpt er med vatten, men han ska döpa er med den Helige Ande.

9Och det hände vid den tiden, att Jesus kom från Nasaret i Galileen och lät sig döpas av Johannes i Jordan.

10Och genast då han steg upp ur vattnet, såg han himlarna öppna sig och Anden såsom en duva komma ner över honom.

11Och en röst kom från himlen: Du är min älskade Son, i vilken jag har välbehag.

12Och Anden drev honom strax ut i öknen.

13Och han var där i öknen i fyrtio dagar och frestades av Satan, och var bland de vilda djuren, och änglarna betjänade honom.

14Men sedan Johannes hade blivit satt i fängelse, kom Jesus till Galileen och predikade evangelium om Guds rike,

15och sa: Tiden är fullbordad, och Guds rike är nära. Omvänd er och tro evangelium.

16När han gick utmed Galileiska sjön, såg han Simon och Andreas, hans bror, kasta ut ett nät i sjön, för de var fiskare.

17Och Jesus sa till dem: Följ mig, och jag ska göra er till människofiskare.

18Och genast lämnade de sina nät och följde honom.

19När han hade gått lite längre fram, såg han Jakob, Sebedeus son, och hans bror Johannes, där de satt i båten och lagade näten.

20Och genast kallade han på dem. Då lämnade de sin far Sebedeus kvar i båten med de hyrda arbetarna och följde honom.

21Sedan gick de in i Kapernaum, och så snart sabbaten kom gick han in i synagogan och undervisade.

22Och de blev mycket förvånade över hans lära, för han undervisade dem så som en som har auktoritet och inte så som de skriftlärda.

23Men i deras synagoga fanns det en man som var besatt av en oren ande, och han skrek

24och sa: Låt oss vara! Vad har vi med dig att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att förgöra oss? Jag vet vem du är: Guds Helige.

25Men Jesus befallde strängt honom och sa: Tig, och kom ut ur honom.

26Då slet den orene anden i honom, skrek högt och for ut ur honom.

27Och alla blev så förvånade, att de frågade varandra och sa: Vad är detta? Vilken ny lära är detta? För med makt befaller han till och med de orena andarna, och de lyder honom.

28Och ryktet om honom spred sig genast ut i hela trakten omkring Galileen.

29Så snart de hade gått ut från synagogan, kom de till Simons och Andreas hus med Jakob och Johannes.

30Men Simons svärmor låg sjuk i feber, och de talade genast med honom om henne.

31Då gick han fram och tog henne vid handen och reste upp henne. Och genast lämnade febern henne, och hon tjänade dem.

32Och på kvällen när solen hade gått ner, förde de till honom alla som var sjuka och besatta av onda andar.

33Och hela staden var samlad utanför dörren.

34Och han botade många som led av olika slags sjukdomar och drev ut många onda andar. Men han tillät inte de onda andarna att tala, eftersom de visste vem han var.

35Och tidigt på morgonen, innan det hade blivit dag, stod han upp och gav sig av bort till en enslig plats och bad där.

36Men Simon och de som var med honom skyndade efter honom.

37När de hade funnit honom, sa de till honom: Alla söker efter dig.

38Då sa han till dem: Låt oss gå till de närmaste städerna, så att jag kan predika där också, för därför har jag kommit.

39Och han predikade i deras synagogor över hela Galileen och drev ut de onda andarna.

40Och en spetälsk man kom till honom, bad honom och föll på knä inför honom och sa till honom: Om du vill, kan du göra mig ren.

41Då fylldes Jesus av medlidande och räckte ut handen och rörde vid honom och sa till honom: Jag vill, bli ren!

42Och när han hade sagt det, försvann spetälskan genast från honom och han blev ren.

43Och han skickade iväg honom så snart han hade förmanat honom strängt

44och sagt till honom: Se till, att du inte talar om detta för någon, men gå och visa dig för prästen och offra för din rening det som Mose har befallt, till ett vittnesbörd för dem.

45Men mannen gick därifrån och började ivrigt berätta och gjorde saken känd vida omkring, så att han inte längre kunde gå in i staden öppet utan höll sig utanför i öde trakter. Och de kom till honom från alla håll.

Jump to: Chapter 2 →