Matthew 19

Swedish Bible (RFBNT) (Svenska Reformationsbibeln) - No Year

← Chapter 18 Jump to: Chapter 20 →

1När Jesus hade slutat detta tal, hände det att han bröt upp från Galileen och kom till Judeens område, på andra sidan Jordan.

2Och mycket folk följde honom, och han botade dem där.

3Då gick fariseerna fram till honom, frestade honom och sa till honom: Är det tillåtet för en man att skilja sig från sin hustru av vilken orsak som helst?

4Då svarade han och sa till dem: Har ni inte läst att han som gjorde dem från början, gjorde dem till man och kvinna

5och sa: Därför ska en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de två ska vara ett kött?

6Så är de inte mer två utan ett kött. Vad nu Gud har fogat samman får människan inte skilja åt.

7De sa till honom: Varför befallde då Mose att ge skilsmässobrev och skilja sig från henne?

8Han sa till dem: För ert hjärtas hårdhets skull tillät Mose er att skiljas från era hustrur, men från början var det inte så.

9Men jag säger er: Var och en som skiljer sig från sin hustru, utom för otukts skull, och gifter sig med en annan, begår äktenskapsbrott, och den som gifter sig med den frånskilda kvinnan begår äktenskapsbrott.

10Hans lärjungar sa till honom: Är det så med mannens förhållande till hustrun, är det bäst att inte gifta sig.

11Då sa han till dem: Inte alla kan ta emot det ordet, utan bara de, åt vilka det blir givet.

12För det finns obrukbara, som har blivit födda så från moderlivet, och de som har blivit obrukbara av människor, och andra som har gjort sig själva till obrukbara för himmelrikets skull. Den som kan ta emot det, han må ta emot det.

13Sedan bar man fram småbarn till honom, för att han skulle lägga händerna på dem och be, men lärjungarna hindrade dem.

14Då sa Jesus: Låt småbarnen komma till mig och hindra dem inte. För sådana hör himmelriket till.

15Och när han hade lagt händerna på dem gick han därifrån.

16Och se, en man gick fram och sa till honom: Gode mästare, vad för gott ska jag göra för att få evigt liv?

17Då sa han till honom: Varför kallar du mig god? Ingen är god utom en, det är Gud. Men vill du gå in i livet, så håll budorden.

18Han sa till honom: Vilka? Jesus sa: Du skall inte dräpa, du skall inte begå äktenskapsbrott, du skall inte stjäla, du skall inte bära falskt vittnesbörd.

19Hedra din far och din mor, och du skall älska din nästa så som dig själv.

20Den unge mannen sa till honom: Allt detta har jag hållit från min ungdom. Vad är det mer som fattas?

21Jesus sa till honom: Om du vill vara fullkomlig, så gå och sälj det du har och ge åt de fattiga, och du ska få en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig.

22Men när den unge mannen hörde det ordet, gick han bedrövad sin väg, eftersom han hade många ägodelar.

23Då sa Jesus till sina lärjungar: Sannerligen säger jag er: Det är svårt för en rik att komma in i himmelriket.

24Och ytterligare säger jag er: Det är lättare för en kamel att gå igenom ett nålsöga, än för en rik att komma in i Guds rike.

25När hans lärjungar hörde detta, blev de mycket förskräckta och sa: Vem kan då bli frälst?

26Då såg Jesus på dem och sa till dem: För människor är det omöjligt, men för Gud är allting möjligt.

27Då svarade Petrus och sa till honom: Se, vi har lämnat allt och följt dig. Vad ska vi få för det?

28Då sa Jesus till dem: Sannerligen säger jag er, att ni som har följt mig ska i återupprättelsen när Människosonen sitter på sin härlighets tron, också ni sitta på tolv troner och döma Israels tolv stammar.

29Och var och en som lämnar hus eller bröder eller systrar eller far eller mor eller hustru eller barn eller åkrar för mitt namns skull, ska få hundrafalt igen och ärva evigt liv.

30Men många som är de första ska bli de sista, och de sista ska bli de första.

← Chapter 18 Jump to: Chapter 20 →