Matthew 8

Swedish Bible (RFBNT) (Svenska Reformationsbibeln) - No Year

← Chapter 7 Jump to: Chapter 9 →

1När han gick ner från berget, följde mycket folk honom.

2Och se, där kom en spetälsk man och tillbad honom och sa: Herre, om du vill, kan du göra mig ren.

3Då räckte Jesus ut handen och rörde vid honom och sa: Jag vill, bli ren. Och genast blev han ren från sin spetälska.

4Och Jesus sa till honom: Se till att du inte talar om detta för någon, men gå bort och visa dig för prästen och offra den gåva som Mose har befallt, till ett vittnesbörd för dem.

5När Jesus kom in i Kapernaum, gick en officer fram till honom och bad honom,

6och sa: Herre, min tjänare ligger lam där hemma och har svåra plågor.

7Då sa Jesus till honom: Jag ska komma och bota honom.

8Officeren svarade och sa: Herre, jag är inte värdig att du går in under mitt tak, men säg endast ett ord, så blir min tjänare frisk.

9För även jag är en människa som står under andras befäl, och jag har soldater under mig själv, och jag säger till den ene: Gå, och han går, och till den andre: Kom, och han kommer, och till min tjänare: Gör det, och han gör så.

10När Jesus hörde detta, förundrade han sig och sa till dem som följde honom: Sannerligen säger jag er: Inte ens i Israel har jag funnit en så stor tro.

11Men jag säger er, att många ska komma från öster och väster och sitta till bords med Abraham och Isak och Jakob i himmelriket.

12Men rikets barn ska bli utkastade i det yttersta mörkret. Där ska vara gråt och tandagnisslan.

13Sedan sa Jesus till officeren: Gå, och så som du trodde, ska det ske dig. Och i samma stund blev hans tjänare frisk.

14Sedan när Jesus kom in i Petrus hus, såg han att hans svärmor låg sjuk i feber.

15Då rörde han vid hennes hand, och febern lämnade henne, och hon stod upp och tjänade dem.

16När det blev kväll, förde de till honom många som var besatta av onda andar. Och han drev ut andarna med sitt ord och botade alla som var sjuka,

17för att det skulle uppfyllas som var sagt genom profeten Jesaja, som sa: Han tog på sig våra svagheter, och våra sjukdomar bar han.

18När Jesus såg de stora folkskarorna omkring sig, befallde han att man skulle fara över till andra sidan.

19Då kom en skriftlärd fram och sa till honom: Mästare, jag vill följa dig vart du än går.

20Då sa Jesus till honom: Rävarna har lyor och himlens fåglar har bon, men Människosonen har inget ställe där han kan vila sitt huvud.

21Och en annan av hans lärjungar sa till honom: Herre, tillåt mig att först gå bort och begrava min far.

22Men Jesus sa till honom: Följ mig, och låt de döda begrava sina döda.

23Sedan steg han i båten, och hans lärjungar följde honom.

24Och se, det blåste upp till full storm på sjön så att vågorna sköljde över båten. Men han sov.

25Då gick hans lärjungar fram och väckte honom, och sa: Herre, rädda oss! Vi går under!

26Då sa han till dem: Varför är ni rädda, ni klentrogna? Sedan reste han sig upp och talade strängt till vindarna och sjön, och det blev alldeles lugnt.

27Men människorna förundrade sig och sa: Vem är han, eftersom både vindarna och sjön lyder honom?

28Därefter, när han kom över till andra sidan, till gergesenernas område, kom två besatta av onda andar emot honom, ut från gravarna. De var så våldsamma att ingen kunde ta sig fram på den vägen.

29Och se, de ropade och sa: Vad har vi med dig att göra, Jesus, Guds Son? Har du kommit hit för att plåga oss i förtid?

30Och långt ifrån dem gick en stor svinhjord och betade.

31Då bad de onda andarna honom och sa: Om du driver ut oss, så tillåt oss fara iväg in i svinhjorden.

32Då sa han till dem: Ge er iväg! Då kom de ut och for in i svinhjorden, och se, hela svinhjorden störtade utför branten ner i sjön och omkom i vattnet.

33Men de som vaktade dem flydde bort och gick in i staden och berättade alltsammans, och hur det hade gått med dem som var besatta av onda andar.

34Och se, då gick hela staden ut för att möta Jesus, och när de såg honom, bad de att han skulle gå bort från deras område.

← Chapter 7 Jump to: Chapter 9 →